Samverkan för lyckade turistsatsningar

Samtidigt som det talas mer och mer om semester på hemmaplan, släpptes under våren en ny handledning för turism på annans mark. Dialog och hänsyn är två ledord.

Landsbygdsturism kan vara knepigt.

Det är en bransch som har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Samtidigt är det en bransch som ibland har orsakat konflikt mellan markägare och entreprenörer, som med hänvisning till allemansrätten använt sig av annans mark för olika former av verksamheter.

Konflikten nådde på många sätt sin kulmen 1996, då Högsta domstolen fattade ett beslut som begränsade rätten att fritt använda annans mark för naturturism.

Det handlade då om en konflikt i Mårdaklev i Svenljunga, där en entreprenör arrangerat forsränning i större skala i Ätran. Enligt domen hade verksamheten lett till att det uppstått såväl skador som olägenheter som klart överstigit vad fastighetsägaren måste tåla på grund av allemansrätten, och arrangören förbjöds med hot om vite att fortsätta med sin verksamhet.

Fungerande medelväg

Sedan dess har det jobbats mycket för att hitta en fungerande medelväg och härom veckan kom en ny handledning om turism på annans mark, utgiven gemensamt av Naturturistföretagen, LRF, Sveriges jordägareförbund och Visit Dalarna. Målet är att det ska slutas avtal som både markägande företag och turistföretagare kan tjäna på.
"Det innebär råd kring förhandlingar, turistplanering och avtal. Målet är att skapa sysselsättning och samarbete mellan besöksnäringsföretag och markägare. ", skriver man i den inledande översikten.

Baserat på en enkätundersökning med 100 markägare, 50 turistföretag runt om i landet samt rundabordssamtal mellan markägare och turistföretagare på sju platser i Sverige har man också tagit fram förslag på fem typer av juridiska avtal.

Hela utredningen finns att läsa på Naturturismföretagens hemsida.

Läs också:

Naturen och stillheten lockar turister till Gällinge