För två år sedan bodde Vanja Elsilä i en hyresrätt i Fjärås och skaffade fem vaktlar för att få ägg. De bodde i en hemmasnickrad bur i trädgården. Nu har Vanja flyttat ut på landet i Förlanda och utökat flocken.
Nu har vi en flock på 20 vaktlar, säger Vanja och tillägger att de är trevliga och fina djur, som kan bli riktigt tama om man spenderar mycket tid med dem.
Vanja har sina vaktlar under tak med ligghall. På grund av rådande restriktioner mot fågelinfluensan låter hon dem inte komma i kontakt med vilda fåglar.
– Det är viktigt att lägga ner tid på att säkerställa att de mår bra. Det tycker jag alla djurägare ska göra, säger Vanja.
På sommaren brukar hon plocka gräs och mossa åt vaktlarna som de gillar att picka i. Eftersom de producerar mycket ägg behövs proteinrik mat. Vanja brukar ge dem samma typ av foder som ges till kalkonkycklingar och hon berättar att det är viktigt att de får i sig kalk genom till exempel snäckskal.
– De gillar också torkad mjölmask och äter det som godis, säger Vanja.
Det finns olika sorters raser av vaktlar. På gården i Förlanda finns japanska vaktlar.
– Den vanligaste sorten är den japanska vakteln. Det är den man har oftast för äggproduktion, säger Vanja.
Andra sorter är kinesiska, franska och europeiska vaktlar.
– Vaktlar blir fullvuxna vid sex veckors ålder och ruvar äggen mellan 17 och 21 dagar. En vaktel kan leva två till fem år, beroende på hur mycket ägg den producerar, säger Vanja.
Hon berättar att vaktlarna i genomsnitt lägger ett ägg per dag under sommaren och våren. Under vinterhalvåret blir det kanske ett ägg var tredje dag.
Belysning och värme ger fler ägg, men också ett kortare liv, vilket inte är fallet på gården i Förlanda, där vaktlarna ruvar sina ägg utan stress och tanke på stor äggproduktion. Det är något Vanja är stolt och glad över.
– I dag avlas alldeles för många vaktlar fram genom äggkläckningsmaskin. Det är inte naturligt hållbart och jag tycker det är viktigt att vi inte avlar fram dem så hårt att vi tar bort de grundläggande egenskaperna. Vaktlar i dag naturruvar nästan inte alls. Det är väldigt unikt. Aveln är redan där så vi behöver få den naturliga ruvlusten utökad, säger Vanja.
Vanjas familj är självförsörjande på ägg. De äter dem till frukost och använder dem till bakning och matlagning.
– De har en intensivare smak än hönsägg. Gulan i äggen är större och de innehåller mycket protein, säger Vanja.
I vår kommer även höns att införskaffas till gården.
– Så vitt jag vet kan höns gå omkring lösa utan att de springer bort, men vaktlar måste tyvärr vara inhägnade hela tiden, annars rymmer de, säger Vanja.
Ska ge lokala band chansen att spela live i Kungsbacka
Tipsen för medelgolfaren att spara slag
Vitt snus kan orsaka långvariga inflammationer
I stället för att bara knyta näven vid köksbordet beslöt han sig för att engagera sig i politiken. Ett litet uppdrag var tanken. Men när Vänsterpartiets frontfigur avled blev Patrik Jervne Henestam plötsligt toppnamn med plats i kommunstyrelsen. Och trots att det är tufft verkar han nu ha fått smak på politiken.