Vad åt man på 1600-talet?

Av Kristian Alm

Åt man fikon och vindruvor på 1600-talet i Kungsbacka? Det kan jordprover på den tomma tomten vid Kyrkogatan visa. Nu görs en sista utgrävning innan det kan byggas lägenheter.

Så småningom är tanken att det ska bli åtta små lägenheter på Kyrkogatan 7, även om projektering och planering tagit flera år. Och än är det inte klart. Först ska marken undersökas av arkeologer och därefter saneras.
En första mindre undersökning gav inga dramatiska fynd, det roligaste var skärvor av en trefotsgryta i rödgods i en stil som användes på 1500­-talet.
Grävningen bekräftade även det som gamla kartor visade: Precis i hörnan fanns stenrester som troligen kom från den slingrande gamla Södergatan. Den försvann när staden fick sitt rutnätssystem efter den stora stadsbranden 1846.
Möjligen fanns det även spår av en mindre byggnad.
Men annars var tomten, precis som kartorna antyder, under lång tid odlingsmark för någon gårdsägare intill. I södra delen av den lilla staden, som enligt den för­sta mantalslängden från 1662 enbart beboddes av 83 vuxna, höll de lite fattigare till, företrädesvis sjömän och sjömansänkor.

Odlingar

Husen fyllde alltså långt ifrån all mark, utan i stället odlade man köksväxter och frukt för husbehov. Och det är det som nu arkeobotaniker Maria Paring från Arkeologerna ska undersöka i en utökad grävning under två veckor.
– Vi ska ta prover från jorden och leta fröer för att se vad man odlat och vilken typ av gödning man använt. Har man använt latrinen som gödning, kan det gå att se vad man ätit. Fanns det till exempel i något kulturlager utländska frukter som fikon och vindruvor?
Tidigare analyser av jorden vid utgrävningar i Kungsbackas centrala delar har visat att man odlat flera slags köksväxter, som betor, rädisor och kål men också under en period tobak.
– Man får vara lite försiktig när man tolkar materialet. Om man hittar till exempel hallon och björnbär, kan det ju vara för att man odlat det, men också att man bara ätit och de kommer någon annanstans ifrån, säger Maria Paring.








Fakta om Kungsbackas historia
Kungsbacka är cirka 600 år gammalt. Den äldsta uppgiften om ett Kungsbacka hus eller slott dateras till 1366. Vad som avses med detta Kungsbacka slott är dock oklart. Skriftliga dokument visar att det ska ha funnits ”bymän” i Kungsbacka 1408 och från senare delen av 1400­-talet finns präst, borgmästare, rådman och borgare i staden.
I den för­ sta mantalslängden från 1662 förtecknades 83 vuxna (mellan 15 och 63 år), fördelade på 38 hushåll. Som jämförelse kan nämnas att Var­ berg samma år hade 399 mantalsskrivna invånare och Halmstad 427.
En omfattande brand drabbade staden 1846, varefter en helt ny
stadsplan lades ut enligt ett rutnätssystem.