Utspottat snus kan ge böter

Av Elisabaeth Däljemar

Böter för att spotta ut snusprillan på marken, förbud mot plastbestick, nya tvångsmedel mot hyresvärdar, skärpta straff för våld i nära relation och ungdomar som begår grova brott. Samt möjlighet att döma personer som utför eller planerar folkrättsbrott utomlands till livstids fängelse. Det är något som de nya lagar som träder i kraft vid årsskiftet kommer att medföra.

Bland de nya lagar och lagändringar som träder i kraft sticker några ut lite särskilt:
* Krav på klimatdeklaration vid nybyggnation. Alla som bygger nytt måste lämna in en klimatdeklaration till Boverket. Den som struntar i det får problem med bygglovet.
* Skärpta straff för våld i nära relation. Bland annat skärps minimistraffet för grov kvinnofridskränkning från nio månaders fängelse, till ett års fängelse. Den som bryter mot kontaktförbud kan tvingas bära fotboja.
* Hyresvärdar blir skyldiga att hitta ersättningsbostad för den som fått sin hyresbostad förstörd av exempelvis brand. Det blir även möjligt för hyresnämnden att tvinga hyresvärdar som inte sköter sitt underhåll att åtgärda brister – utan att hyresgästen först måste gå till domstol.
* Ungdomar som fyllt 18 och som hittills fått kraftiga straffrabatter, på grund av sin ungdom, kommer från den 1 januari att dömas lika hårt som alla andra vuxna när de begår grova brott. En lagändring gör det också möjligt att döma unga vuxna till livstids fängelse.
* Nedskräpningsförseelse blir straffbart. Det betyder att man kan få böter för att man slänger fimpar på marken alternativt spottar ut snusprillan eller tuggummit på trottoaren.
* ”Nya åtgärder för en hållbar användning av engångsplast” medför i praktiken att användning av ett stort antal engångsartiklar förbjuds. Bestick, sugrör, ballongpinnar, tops och muggar som består av mer än 15 procent plast får inte längre användas. Förbudet gäller även tallrikar, muggar och matlådor av expanderad polystyren samt konfetti som sprids utomhus. Den som serverar mat i engångsförpackning blir även skyldig att erbjuda servering i flergångsalternativ.
* Öppenvårdsapoteken blir skyldiga att lämna uppgift om mediciner som skrivs ut för användning på djur till E-hälsomyndigheten. På samma villkor som mediciner för människor rapporteras.
* En ny brottsrubricering, aggressionsbrott, införs i Sverige. Den ger svenska domstolar möjlighet att döma personer som medan de uppehåller sig i Sverige planerar eller deltar i utförandet av folkrättsbrott utomlands till fängelse i 4-18 år. Samt även till livstids fängelse. Möjlighet för svenska domstolar att döma personer som begår brott mot enskilda svenskar och svenska företag utomlands ingår också.
* Visselblåsardirektivet ger visselblåsare rätt att slå larm om missförhållanden utan att riskera straff eller andra repressalier. Direktivet gäller egentligen redan, från 17 december 2021. Fullt genomfört ska det vara 17 juli 2022. Alla verksamheter i Sverige omfattas – offentliga som privata. Större verksamheter måste införa egna visselblåsarfunktioner, dit människor kan rapportera in missförhållanden internt. Men den som agerar visselblåsare ska även kunna lämna uppgift till utomstående samt offentliggöra missförhållanden – utan att riskera straff.
* 1 januari inrättas också en ny myndighet för psykologiskt försvar i Sverige. Den nya myndigheten ska bland annat arbeta för att stärka Sveriges och svenskarnas samlade förmåga att identifiera och möta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information riktad mot Sverige.
* Det blir billigare att ha tjänstecykel som löneförmån. Skattelättnaden som införs gäller både trampcyklar och elcyklar.
* Public serviceavgiften sänks, till max 1 328 kronor per år.
* Svenska myndigheter får lättare att upphandla varor och tjänster. Samtidigt som det blir enklare att upphandla varor vars värde understiger EUs ekonomiska gränsvärden (tröskelvärden) i lagarna som rör offentlig upphandling, ska fler tjänster inom bland annat vårdsektorn och socialtjänstens område omfattas av tröskelvärdena. Det kan göra det lättare för verksamheter i offentlig sektor att handla närproducerade varor och anlita lokala företag.
* Försvarets signalspaningsanstalt – FRA – får rätt att avlyssna kommunikation till eller från utländsk militär personal som befinner sig i Sverige. Möjligheten att signalspana på försvarsunderrättelseverksamhet införs också, om det är nödvändigt för fullgörande av ett internationellt försvarsunderrättelsesamarbete.
* Tydligare regler för cabotagetransporter ska göra det svårare för utländska åkerier att fuska med rätten att utföra tillfälliga transporter i Sverige och dumpa priser för svenska transportföretag.
* Svenska vägar ska bli säkrare då vårt nationella stamvägnät och våra motorvägar ges samma juridiska status som det transeuropeiska transportnätet.
* Ett nytt statligt stöd ska ge mer stabil mobiluppkoppling på våra fjärrtåg.
* Det blir enklare att fastslå föräldraskap för nyfödda barn i Sverige. Genom att slopa kravet på bekräftelse eller dom blir exempelvis båda parterna i ett samkönat äktenskap/partnerskap eller i ett äktenskap där någon av parterna bytt könstillhörighet automatiskt föräldrar till det nyfödda barnet, genom så kallad presumtion. Ogifta ska kunna registrera sitt föräldraskap digitalt, utan socialnämndens inblandning.
* Ett nytt bidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan införs. En pott på 1,7 miljarder ska hjälpa förskolorna minska barngrupperna, behålla/rekrytera samt kompetensutveckla personal. Hälften av pengarna ska fördelas utifrån socioekonomiska faktorer.
* En ettårig ämneslärarexamen införs på prov, för akademiker som vill ställa om till läraryrket. Samtidigt får skolväsendets huvudmän möjlighet att få statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen, så att de kan avlägga yrkeslärarexamen.
* Den övre åldersgränsen för studiemedel och studielån höjs, från 56 till 60 år.
* Fler arbetslösa ska få tillgång till arbetsmarknadsutbildning på eftergymnasial nivå. 1 januari slopas kravet på att endast personer helt utan eller med endast ringa erfarenhet av svenskt arbetsliv kan få sådan utbildning.
*Stöd för Nystartsjobb till den som fyllt 55 förlängs så att tiden i nystartsjobb blir dubbelt så lång som den tid den arbetssökande varit borta från arbetsmarknaden eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Den längsta tiden med stöd fördubblas också, från 24 månader till 48.
Det nya året för även med sig en rad ekonomiska förbättringar för sjuka och arbetslösa.
Den lägsta ersättningsnivån (garantinivån) för den som har sjukersättning eller aktivitetsstöd höjs, till 134 274 kronor per år, eller * 11 190 kronor per månad. Det ger en höjning på cirka 1 000 kronor i månaden för dem med de allra lägsta ersättningarna.
* Taket för hur hög bostadskostnad man kan få bostadstillägg för höjs också, från 5 600 kronor per månad, till 7 000 kronor. För dem med de lägsta ersättningarna innebär det en höjning av det maximala bostadstillägget med drygt 1 300 kronor, för hyror som överstiger 5 600 kronor.
* Inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs också, till 438 000 kronor per år eller 40 250 kronor per månad. Det ger högre sjukpenning till den som tjänar över 32 200 kronor i månaden.
* Det blir lättare för timanställda att få sjukpenning som grundar sig på vad de tjänar på arbete, istället för på deras a-kasseersättning.
* Sjuka vars vård eller rehabilitering ställts in slipper börja fundera på att byta yrke efter 180 dagars sjukskrivning, om de kan förväntas återgå till sitt jobb innan de varit sjukskrivna i 550 dagar.
* Tiden som en ensamstående förälder kan få den andra partens underhållsbidrag förskotterat av Försäkringskassan, även om den andra parten sköter sina inbetalningar till Försäkringskassan, förlängs med ett halvår, till 12 månader.