Stora skillnader i betyg i kommunen

Lärarna Lisa Thornevall, Catharina Sellman och Linda Moberg tycker det är bra att diskussionen om skillnaderna i betygssättning mellan olika skolor lyfts upp. 

Hur skolorna i Kungsbacka kommun sätter slutbetyg i förhållande till de nationella proven varierar stort. Det visar en undersökning från Skolverket.

– Det är ett tecken på att lärarna inte har en gemensam syn på hur man sätter betyg, säger Jonas Sandqvist som jobbat med rapporten.

I en rapport från Skolverket från februari i år lyfts hur skolor sätter slutbetyg jämfört med resultaten i de nationella proven. Undersökningen visar att betygssättningen varierar stort, med slutsats att dagens betygssystem inte främjar likvärdiga betyg. Skolor med många högpresterande elever sätter generellt mer restriktiva betyg jämfört med de nationella proven, medan skolor med lägre snitt på provresultaten ofta ger ett högre slutbetyg.

– Vi kan inte säga vilket som är rätt eller fel, men det är ett tydligt tecken på att det är olika normer som gäller för hur man sätter betyg på olika skolor, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd på analysavdelningen vid Skolverket.

Kungsbacka är en av de kommuner som visar på stor variation i hur betygen sätts i förhållande till de nationella proven. På Smedingeskolan i Fjärås fick närmare 50 procent av eleverna ett högre betyg i svenska jämfört med det nationella provet. Knappt 5 procent fick där ett lägre betyg. På Åsa Gårdsskola däremot, var det endast drygt 7 procent elever som fick högre betyg jämfört med provresultatet. Där fick istället över 33 procent ett lägre betyg i ämnet. Onsala Montesoriskola är den enda skola i kommunen som inte har satt lägre betyg i något av ämnena svenska, engelska eller historia jämfört med resultaten på de nationella proven.

Lärarna: Proven inte allenarådande

 På Åsa Gårdsskola ligger betygen i snitt relativt högt. Men samtidigt sätter skolan oftare slutbetyg som är lägre än resultaten på de nationella proven än andra skolor i kommunen.

– I den bästa av världar stämmer provresultaten överens med den slutliga bedömningen, men så är det inte alltid, säger läraren Linda Moberg. 

Norra Halland träffar lärarna Linda Moberg, Lisa Tornevall och Catharina Sellman som alla tycker att siffrorna är såväl överraskande som intressanta, i synnerhet att det skiljer så mycket mellan olika skolor.

– Sedan vi fick reda på det här har vi diskuterat det jättemycket. Det är väldigt intressant att det är så olika. Kanske är vi för stränga? reflekterar Catharina Sellman som är lärare i svenska.

Samtidigt speglar Åsa Gårdsskola Skolverkets undersökning om att skolor med många välpresterande elever tenderar att vara mer restriktiva i sin betygssättning. De tre lärarna verkar lugna och säkra i sitt sätt att bedöma, men har synpunkter på just relationen nationella prov kontra slutbetyg.

– Problemet med de nationella proven i svenska är att de inte mäter samtliga kunskapskrav. Och det är ju väldigt noga när vi sätter slutbetyg att vi tar hänsyn till allt eleverna gör, säger Lisa Tornevall.

Olika system ett problem

Ett problem anser lärarna vara att systemet för hur betyget sätts på de nationella proven inte är samma som hur läroplanen anger att slutbetygen ska sättas.

– Om en elev på olika delar av de nationella provet får exempelvis resutlaten E,E och F – då blir det sammanvägda provresultatet E. Men ska vi kunna sätta ett A i slutbetyg, då måste eleven ha A hela vägen. Det är alltså svårare att få det högre betyget i slutbetyg. Och det är ju egentligen helt galet att det är olika system; det är en grej som verkligen borde lyftas, säger Catharina Sellman.

Den svåra biten är sällan de elever som ligger på klara och jämna resultat genom kurserna, anser lärarna.

– Det är svårare med de elever som ligger på gränsen mellan F och E. Man vill ju så gärna att de ska lyckas, säger Catharina Sellman.

I nuläget saknas övergripande samarbete mellan skolorna i kommunen när det kommer till betygssättning, men det finns enstaka exempel. 

– Vi har ett samarbete med Fullriggaren Malevik där vi jobbar med synen på bedömning och hur man ska tolka svåra bedömningsfrågor. Vi har även temadagar där vi pratar betyg och bedömning, men kanske borde vi samarbeta med fler skolor. Inte minst sådana där elevunderlaget ser annorlunda ut jämfört med på vår skola.

Enligt Lars Clemensson, verksamhetschef på förvaltningen Förskola och grundskola finns det faktiskt ett initiativ taget.

– Vi har tidigare fått kritik i den här frågan och har satt igång ett nätverkande mellan skolorna i kommunen. Främst syftar det dock till att hjälpa de lärare som ofta jobbar ensamma med stora grupper, till exempel inom ämnen som bild och musik, säger verksamhetschefen. Samtidigt ska man veta att det finns ingen lag att slutbetygen ska vara samma som resultaten på de nationella proven. Men vi bör vara observanta. Vi jobbar med detta och skuggar även andra kommuner i arbetet.

Läs artiklarna i helhet i fredagens Norra Halland, eller i appen. Klicka här.