Räddningstjänsten växer när beredskapen ökar

Av Christina Wagner

Sverige vill stärka sin beredskap för krig, bland annat genom återinfört civilförsvar. Räddningstjänsten i Storgöteborg ska organisera civilplikten för kommunal räddningstjänst i Kungsbacka.

Den 1 mars kom rapporten från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), enligt det uppdrag som myndigheten fått från regeringen i att bygga upp civilförsvaret i Sverige. Uppdraget handlar dels om hur räddningstjänsten ska utformas för så kallad höjd beredskap, alltså för att kunna hantera krig på svensk mark. Det handlar också om att återinföra civilplikt som personalförstärkning till kommunal räddningstjänst.
I dag finns runt 16 000 hel- och deltidsanställda hos räddningstjänsten i Sveriges kommuner. Det antalet behöver fördubblas inom tio år.
– Det här är både angeläget och bra, att införa hög beredskap men också för större kriser som katastrofer och skogsbränder. Vi behöver tillföra personal för att kunna ha den här robusta krigsberedskapen, säger Peter Backenfall, chef för staben för styrning och utveckling på Räddningstjänsten Storgöteborg.


Ett komplement
Uppdraget är i ett väldigt tidigt skede, därför är det inte klart hur allt ska gå till. I ett första läge räknar räddningstjänsten med de runt 3 000 personer som har tidigare räddningstjänstutbildning.
– De är inte ålderstigna men det är kanske 20 år sedan de var med. Räknar man med att de grundutbildas så tror jag inte att vi har dem förrän kanske 2025. Om och när de kommer så är de väldigt välkomna, då behöver vi ta planeringshöjd för det givetvis för de ska ju ledas också, säger Peter Backenfall.
På sikt ska fler personer också rekryteras genom mönstring och uttagning till grundutbildning i räddningstjänst. Räddningstjänsten har redan deltidare som räddningstjänst i beredskap och räddningsvärn med frivilliga, civilpliktiga blir ännu ett komplement.
– De är inte i vardagen knutna till oss, utan kommer in när de blir aktiverade. Det påminner om värn, men är ytterligare en bit ner på skalan. Civilpliktiga, värnpliktiga och allmän tjänsteplikt är tre delar på trädet, förklarar Peter Backenfall.


Fler ska kunna röja
Det bästa vore om staten skapar en beredskapsorganisation, menar han, där personer utbildas av MSB men sedan blir del av den kommunala räddningstjänsten.
– Vi vill att de ska finnas hos oss, inte när något redan hänt utan de ska kunna användas av oss i vardagen.
Han tar kriget i Ukraina som exempel, som till en början förutspåddes bli ett högteknologiskt krig men har istället landat i sönderslagen infrastruktur och byggnader.
– Då behövs en massa människor bara för att röja. Sen ska man inte vänta sig att de här är experter på att sanera ammunition, gas eller atomvapen, det får ordinarie personal sköta. Men vi behöver fler som kan röja.
Organisationen kring de civilpliktiga, och på sikt frivilliga, måste komma på plats innan de kan sättas i arbete.
– Det handlar kanske om att hjälpa till med första hjälpen och transport, och som sagt att röja i rasmassor och undsätta. I vår planering räknar vi med att de leds av heltidsanställda brandmän. Men det här är på planeringsstadiet och de kan ha egna befäl, det vet vi inte ännu.
Inte bara personal behövs, utan också skyddsutrustning och annat material. Sedan civilplikten avskaffades i Sverige 2008 har staten gjort sig av med all utrustning för civilpliktiga, även sandsäckar, fordon och annat material.
– Vi vill att staten ska tillhandahålla utrustning på samma sätt, och tillhandahåller specialresurser och materialdepåer. Det finns redan i dag, vi har skogsbrandsdepåer strategiskt utplacerade.


Får börja från början
Hittills har alla pengar som avsatts för höjd beredskap gått direkt till kommunerna. Det är ett problem för räddningstjänsten, eftersom de är en egen organisation.
– Vi är ju en egen myndighet, pengar har inte kommit oss till del. Vi ser gärna att pengarna kommer direkt till oss eller orörda via kommunen.
MSB räknar med att organisationen för höjd beredskap är på plats 2033, och har börjat förbereda för utbildningar i exempelvis röjning och utröjning av oexploderad ammunition.
Räddningstjänsten Storgöteborg har precis påbörjat sin egen planering. För att komma vidare behöver tidsram och ekonomiska förutsättningar från staten vara på plats.
– Det finns mycket att göra, det kommer inte gå på en kvart det här. Vi har kanske ett utbyggnadsskede på 10, 15 år, det gäller hela vårt civilförsvar. Allt som fanns, inte bara materiellt utan organisatoriskt och resursmässigt, är borta. Vi är en av få organisationer med krisberedskap i vårt uppdrag, men många andra institutioner har inget kvar alls Försvaret får börja från början.



Fakta: Det ska Räddningstjänsten klara 2033
Kunna genomföra sök och räddningsinsatser, hantera oexploderad ammunition samt indikera och sanera för skydd mot kemiska stridsmedel och kärnvapen.
Beredskapsplanera i varje kommun för en uthållighet om minst tre månader.
Ha en personalvolym för höjd beredskap på 32 000 personer som
grundutbildats.
Ha genomfört repetitionsövningar för all personal.
Ha förmåga att agera självständigt på alla ledningsnivåer vid störda förhållanden.
Förstärkts så materiella resurser och modern teknik är anpassat till krigets krav.
Källa: MSB