Onsalas eget Vasalopp
Av Kristian Alm
Med ett DM-guld i bagaget var det inga problem för 86-åriga Birgitta Charpentier att klara Vasaloppet i bra fart. Låt vara att loppet bara gick runt Ekhaga äldreboende.
På gång. I startfållan väntar Astrid Henningsson, kullan Kathrine Olsson, Gun Jonsson och vallaansvariga Annelie Hallberg.
Foto: Kristian Alm
Vasaloppet, Tjejvasan, Kortvasan, öppet spår – alternativen är många och i veckan bjöd Ekhaga vård- och omsorgsboende på sin egen variant.
Visserligen lite kortare än loppen i Dalarna, men med både blåbärssoppa och kranskulla.
Det var de aktivitetsansvariga Annelie Hallberg och Kathrine Olsson som med stort engagemang förvandlat promenadstråket till en Vasaloppsrunda.
Först ut i "spåret" var Gun Jonsson och Astrid Henningsson som i god fart tog sig runt Ekhaga och svarade på tipsfrågor om Vasaloppet i farten.
Att loppet är 100 år, nio mil långt och att Mora-Nisse hade röd mössa var inget svårt för damerna.
– Kul med historiska frågor! konstaterade Astrid.
– Min son ska åka Vasaloppet, så jag vet en del, tillade Gun, som också var nöjd med föret och hur rullatorn var vallad.
Strax efter dem kom paret Birgitta Charpentier och Kerstin Häggström, som båda lät sig väl smaka av blåbärssoppan. De hade däremot inte så mycket till övers för Onsalaklimatet, båda två uppväxta längre som norrut i landet.
– Min man startade skoterförbundet, så det har jag åkt mycket i fjällen, berättade Kerstin.
– Jag tycker synd om barnen här nere som inte får ut och leka i snön. Där jag kommer i från är det en halv meter nu.
Birgitta kontrade med att hon faktiskt varit skidmästare i sin ungdom.
– Jag har ett DM-guld. Då vann jag en röd resväska som jag har haft med mig stora delar av livet.
Birgitta Charpentier och Kerstin Häggström tar sig en välförtjänt mugg blåbäfrssoppa efter halva loppet.
Loppet avslutades storstilat med sedvanliga kranskulla, fast just den här dagen blev alla deltagare hyllade och bekransade.
Äntligen på målrakan! Kranskullan Kathrine Olsson möter Birgitta Charpentier.