Ny rapport - så kan Kulturskolan bli privat

Av Elisabeth Däljemar

Privatisering kortar inte köerna till Kulturskolan i Kungsbacka. Men det breddar utbudet, ökar valfriheten och minskar behovet av kommunanställda. Bäst är att lägga ut verksamheten på entreprenad. Testa hur det funkar kan kommunen göra direkt. Allt enligt en färsk rapport.

Kungsbackas politiker vill korta köerna till Kulturskolan genom att släppa in privata utförare i verksamheten. De vill även bredda Kulturskolans utbud och öka valfriheten för dess 1 600 elever.
Privatiseringen får dock inte vara kostnadsdrivande. Alla förändringar måste gå att genomföra inom Kultur och Fritids befintliga budgetram som idag uppgår till cirka 23 miljoner kronor per år.
Uppdraget att utreda vilka drift- och finansieringslösningar som är de bästa för just Kungsbacka har gått till utredningsföretaget Prospero, som har övervägt flera olika upplägg.
I en rapport förordas nu tre lösningar.
”Huvudspåret” är att lägga ut hela eller delar av Kulturskolans verksamhet på entreprenad.
På så vis kan kommunen i egenskap av huvudman försäkra sig om att utföraren lever upp till de politiska målen för verksamheten, avseende kvalitet, elevantal och kostnader.
Att lägga ut verksamhet på entreprenad kräver dock att kommunen tecknar fleråriga avtal med en eller flera utförare. Avtal som kan vara svåra att bryta, om samarbeten börjar halta.
För att bli säker på att man ”landar rätt” anser Prospero därför att kommunen först bör göra en marknadsundersökning bland företag som intresserar sig för att driva kulturskoleverksamhet.
Samtidigt bör man testa hur det funkar att samarbeta med privata och föreningsdrivna aktörer.
Testverksamheten kan startas omgående, genom att kommunen direktupphandlar mindre delar av Kulturskolans utbud.
Privatisering breddar Kulturskolans verksamhet och ökar elevernas valfrihet.

Men köerna består, så länge antalet elevplatser inte kan utökas genom höjda budgetanslag.
Det enda sättet att korta köerna enbart genom att lägga ut verksamhet är att göra det möjligt för ideella föreningar och stiftelser att överta ansvaret för delar av utbudet. Genom att delfinansiera verksamheten med föreningsbidrag får man då fler elevplatser, till samma pris som dagens.
Denna lösning innebär dock att kommunen tvingas ge upp sitt huvudmannaskap för delar av Kulturskolans verksamhet, och helt förlita sig på att de externa aktörerna själva klarar att hålla rätt kvalitet på undervisningen.
Vad kurserna ska kosta, vilken utbildning kursledarna ska ha och om personal ska behöva visa registerutdrag för att få arbeta med Kulturskolans elever blir också helt upp till aktörerna själva.
I valet mellan rambudget och elevpeng pekas nuvarande rambudget ut som den bästa finansieringsmodellen för Kulturskolan i Kungsbacka. Detta för att elevpeng i första hand synes lämpa sig bäst för privat verksamhet som endast kompletterar eller avlastar den kommunala. Elevpeng kräver dessutom mer administration, och kan även ge svårigheter att samordna Kulturskolan med kommunens övriga verksamheter, vars ekonomi är ramstyrd.
Privatisering av Kulturskolan minskar verksamhetens behov av kommunanställda.
Den driftmodell som relativt sett bedöms kunna påverka kommunens personalbehov mest är föreningsdrift. Samtidigt som bidragen till de externa aktörerna medför en kostnad, kan aktörerna fritt konkurrensutsätta kommunens verksamhet och skapa elevbrist i denna.
Läggs verksamheten ut på entreprenad flyttas en del av Kulturskolans nuvarande behov av 38,5 kommunala årsarbeten till privata utförare.

Läs mer: Nämndordförande redo att testa