Mats gillar att ta bilder i naturen

Av Ronny Karlsson

Under sommaren kommer vi att presentera de bästa bilderna från medlemmarna i Kungsbacka fotoklubb. De bjuder också på en kort presentation om sig själva.

Den här gången är det Mats Knutssons bilder vi visar upp.

Namn:

Mats Knutsson

Ålder:

53

Bor:

Gräppås

Första minnet som fotograf:

– Mina första minnen som fotograf kommer jag inte ihåg men jag kommer mycket väl ihåg mitt första minne av fotografi och det var när jag var liten, kanske 6-7 år, och fick vara med pappa i mörkrummet där han kopierade svartvita bilder. Det var otroligt häftig att titta på det vita arket som doppades ner i de olika baden och en bild växte fram. Enormt fascinerande! Detta i kombination med den röda belysningen och ättikdoften var för mig en maffig och nästan magisk upplevelse.

Därför är fotografering så roligt:

– För mig så är det roligt att fota saker jag gillar, dels för själva sammanhanget, dels för känslan att ha tagit en riktigt bra bild eller en bild där jag överraskar mig själv.

Det fotar jag helst:

– Jag fotar mestadels natur och gärna närbilder/macro. Om man inte bor på något ställe med storlagna vyer så kan man alltid hitta det storslagna i det lilla, dvs närbilder. Att fota natur är ju enkelt för den finns ju alltid runt knuten. Fotar också vattensport, främst vindsurfing som jag själv håller på med. Det är en estetiskt snygg sport som också är extremt rolig att utöva. Jag fotar också mycket detaljer, ofta abstrakta. Det är bara jag som vet vad det är på bilden men jag fotar mycket för min egen del och för själva processen. Det är inte alltid slutresultatet utan resan som är målet.

Vad ska finnas med i en riktigt bra bild:

– Oj vad svårt och subjektivt! Kompositionen är viktig, det måsta vara balans mellan bildelementen och gärna ska det inte vara för rörigt. Skärpan respektive oskärpan ska sitta rätt och bilden får gärna ett tydligt huvudobjekt.

Vilken är din bästa bild och varför är den bra?

– Min bästa bild hitills är nog ett porträtt av mammas faster som jag tog med dia för flera decennier sedan. Jag har inte bilden digialt men den porträtterar en gammal männsiska, det kritvita håret totalt ostyrig och en väldigt glad min och varmt uttryck. Den bilden gör mig glad än idag.