LRF vill ha satsning på småvägar

Av Elisabeth Däljemar

De halländska bönderna står redo att välkomna nya landsbygdsbor och skapa fler gröna jobb genom ökad produktion av hållbart producerade livsmedel och skogsråvara. Men vägarna från jord till bord bär inte. Nu kräver LRF en statlig storsatsning på landsbygdens vägnät.

Att de lågtrafikerade vägarna på landsbygden bär är A och O för de halländska lantbrukarna och deras kolleger i resten av landet. Håller inte vägarna för böndernas tunga transporter kan de helt enkelt inte leverera. Det vill LRF nu lyfta fram.
Att vägnätet håller för arbetspendling, skolskjuts, hemtjänst och utryckningsverksamhet är också av yttersta vikt för att vår landsbygd ska kunna leva, menar organisationen.

50-talsvägar
Många av de lågtrafikerade vägarna är byggda på 1950-talet, då trafiktrycket på landsbygden var betydligt lägre.
Rätt underhållna hade de kanske kunnat vara farbara – trots att de inte är dimensionerade för dagens trafik. Men när staten fördelat samhällets infrastrukturpengar har de lågtrafikerade vägarna alltför ofta prioriterats bort, till förmån för mer högtrafikerade vägstråk. En prioritetsordning som i och för sig kan tyckas logisk, men som över tid lett till att det mindre vägnätet försämrats kraftigt.

En bråkdel
Enligt LRF går idag 80 procent av transporterna i Sverige på väg. Men av statens infrastrukturbudget läggs bara 15 procent på vägunderhåll. Och av denna summa går alltså bara en bråkdel till vägarna på landsbygden.
Följden har blivit ett statligt landsbygdsvägnät som i dag har så stora brister att det på flera håll riskerar att bli ett hinder för hela den halländska och den svenska landsbygdens utveckling.
Enligt LRF uppgår underhållsskulden för det lågtrafikerade svenska vägnätet idag till hela 23 miljarder kronor. Ett skuldberg som man befarar kommer att växa ytterligare fram till 2030, om inte mer pengar till åtgärder tillförs i den infrastrukturplan som ska gälla mellan 2022 -2033.
Nu gör LRF Västra Götaland de lågtrafikerade landsbygdsvägarna till en valfråga. Med LRF:s valpraktika, riktar man sig till samtliga riksdagspartier med föresatsen att sätta vägfrågan och elva andra viktiga landsbygdsfrågor på den politiska agendan inför valet den 11 september.
– Det skulle kosta 23 miljarder att bara återställa landsbygdsvägnätet till ett okej skick. Med den resursfördelning vi ser ut att få i den nya infrastrukturplanen som föreslagits är det en underhållsskuld som bara kommer att fortsätta växa, säger Jenny Nilsson – ansvarig för vägfrågor i LRF Västra Götaland.

Två stora problem
Enligt Nilsson finns det två stora problem med den nya infrastrukturplanen. Dels används dess budget som visserligen spetsats med drygt 20 procent så att den uppgår till hela 800 miljarder, men som i grunden ändå är en rörelsebudget, till att bekosta stora investeringar i exempelvis höghastighetsjärnväg.
Dels ökar priset per meter väg i Sverige dramatiskt för varje år.
– Vi kanske behöver både höghastighetståg och nya stambanor. Men pengarna till det får tas från annat håll. Vi behöver även se vad vi kan göra åt problemet med fördyringar. Priserna för vägunderhåll går upp betydligt mer än andra priser. Delvis på grund av att vi har ett system med några få stora aktörer och för att politikerna måste följa lagen om offentlig upphandling. Men också för att höjda råvarupriser och politikernas allt högre krav på de vägar som byggs leder till prisökningar, säger Jenny Nilsson.

Starkt tryck
Enligt Nilsson och LRF är intresset för att bo på landet vuxit sig starkt under pandemin. Efterfrågan på livsmedel och hållbart producerade skogsprodukter finns. Kapacitet att utöka produktionen och därmed skapa fler jobb på landsbygden likaså.
Men det är bara där vägen ”från jord till bord” fortfarande bär, som någon egentlig befolkningstillväxt och produktionsökning av betydelse kommer att låta sig göras.
– Undersökningar visar att 13 procent av de mindre vägarna klassades som ”mycket dåliga” år 2021. Fortsätter man som nu kommer andelen mycket dåliga vägar att vara 32 procent redan år 2030. Dålig infrastruktur är förödande om man ska driva företag på landsbygden. Men detta är ett problem som drabbar alla som bor på landsbygden. Det finns dessutom ett starkt tryck idag, från folk som vill flytta ut på landsbygden. Det behovet behöver vi ta tillvara. Politikerna behöver förstå vad folk vill ha, säger Jenny Nilsson.