Laxparasit hänger sig kvar i Kungsbacka

Av Johanna Simonsson

Laxparasiten Gyrodactylus salaris har infekterat laxen i Rolfsån sedan 2015 och i Kungsbackaån sedan 2016. Parasiten är en så kallad hakmask.
– De har tänder som den använder för att haka sig fast på värddjuret, alltså laxen, och suger näring ur fiskens blod och slemskikt, säger Sportfiskarnas Per-Erik Jacobsen som är fiskeribiolog och en del av "gyro-projektet".

Projektet sker på uppdrag av Statens veterinärmedicinska anstalt. Både osmittade och smittade vatten följs då upp och kontrolleras. Alla vattendrag som mynnar i Kattegatt och Skagerack ingår och hittills är Kungsbackaån, Rolfsån, Ätran och Himleån smittade. Kontrollerna görs på hösten och våren när parasiten tros trivas som bäst, i vattentemperaturer som är under tio grader. Genom elfiske får man upp laxungar som inspekteras. Parasiterna räknas för att följa utvecklingen i smittade vatten och för att eventuellt upptäcka om nya vattendrag smittats.

Vårens inventering
Laxparasiterna är cirka en halv millimeter stora och ses inte med blotta ögat, utan inspekteras under ett lupp med 20 gånger förstoring. Vårens inventering ägde rum förra veckan och då räknades gyro på ett 50-talet fiskar. Antalet parasiter per lax varierade från 0 till som mest 1334 stycken.
– Fisken var bara nio centimeter lång, så de sitter ganska tätt, säger Per-Erik Jacobsen.
Antalet skiftar kraftigt från plats till plats, mellan fiskar och från år till år, men man har inte gjort någon analys om gyroförekomstens utveckling över tid.
– Det finns många faktorer som påverkar så som täthet, antalet lax per ytenhet i vattendraget och temperatur vid provtagningen. Något mönster har vi inte sett.

Så sprids parasiten
Parasiten sprider sig genom att laxen simmar upp och sedan ut i ett annat vattendrag. Gyro-masken kan inte leva i saltvatten men troligen klarar den kortare vistelser i bräckt vatten. Kungsbackaån och Rolfsån är redan smittade, men Per-Erik Jacobsen säger att det inte är någon risk att fisken i Kungsbackafjorden blir smittad.
– Dels är det saltvatten, om än utspätt, och dels uppehåller sig laxen bara där under mycket kort tid under upp- o nervandring vid leken.
Men det är inte bara laxen som kan sprida parasiten vidare utan också människor om man tar den med sig när man byter vattendrag.
– Det är därför jätteviktigt att man fryser utrustningen över natten eller låter de torka helt innan man använder det igen i ett annat vattendrag.




Oro för Laxen
Det finns teorier om att laxens beteende kan ändras om den angrips av tillräckligt många parasiter. Laxen kan då blir irriterade och ha lättare att bli tagen av rovdjur. Enligt Per-Erik Jacobsen är laxen inte hotad i den bemärkelsen att det är rödlistad, men alla laxstammar följer en negativ trend.
– Det finns många anledningar att ha oro för laxen i Halland. Inte bara på grund av gyro utan även av klimatet.
Han säger att höga temperaturer, långa torrperioder, ökade inslag av svamp och andra sjukdomar i vattendragen, samt att laxen blir bifångster i samband med annat fiske hotar laxen.

Norge bekämpar med rotenon
I Norge, där man haft ett mycket mer omfattande problem med parasiten, bekämpas den genom rotenon behandling. Man släpper då ut gift som tar död på alla fiskar. De finns även behandlingar med aluminium eller klor där man släpper ut kontrollerade doser så parasiterna drabbas, men inte laxen. Men de metoderna är inte lika utprövade säger Per-Erik Jacobsen.
– Norrmännen kallar den för laxdjävulen.
Men i Sverige vidtar man inga bekämpningsåtgärder för att få bukt på parasitproblemet. När gyro-maskarna samlats in skickas de till Norge för artbestämning, så man kan se om nya arter tillkommit. Per-Erik Jacobsen säger att det därför är viktigt att följa upp smittade vatten.
– Har man väl fått in den så lever den ju kvar.