Kritik mot hemtjänsten efter 90-årings död

Av Christina Wagner

Pappan avled efter att han inte ätit på en vecka, utan att det försämrade hälsotillståndet uppmärksammades av hemtjänstpersonal som besökte pappan på daglig basis. Nu ifrågasätter dottern hemtjänstens agerande.

Den snart 90-åriga pappan hade vårdats på sjukhus för rosenfeber i början av mars, och därefter fått hemtjänst av kommunen. Han var förhållandevis pigg för sin ålder, berättar dottern, men det kändes ändå tryggt att veta att han hade hemtjänst och trygghetslarm. Det var även tal om apodos, färdigfördelad medicin, men det hann aldrig genomföras.
Pappan var lite trött efter sjukhusvistelsen, men i övrigt som vanligt. Dottern har under hela pandemin handlat mat till pappan en gång i veckan, så avtalet med hemtjänsten innebar bland annat att de skulle hjälpa till med beredning av måltider. Det innebar att förbereda och ställa fram mat, men också fråga om pappan ville ha frukt eller fika.
– Jag köpte allt han behövde för frukost, lunch och middag så att han klarade sig en vecka. Jag hade hört att kommunen serverar mikromat, så jag ville köpa riktig mat till honom, berättar dottern, som valt att både hon och pappan ska vara anonyma.

Fyra veckor hann pappan få hemtjänst. Under tiden ramlade han två gånger, dottern hittade honom vid ett tillfälle varpå han åkte till akuten i Varberg. Hemsjukvården var också inkopplad för såromläggning och medicinöversyn.
Den 8 april besökte dottern sin pappa och matförrådet fylldes på. Den 10 april behövde pappan åka till akuten då hade han försämrat hälsotillstånd med lågt blodtryck. Han skickades hem igen då han bedömdes må bra i övrigt.
– Jag förutsatte att hemtjänsten skulle kontakta mig om han blev försämrad, säger dottern.

Hade inte ätit
Fem dagar senare, långfredagen 15 april, besökte hon sin pappa igen. Då låg han i sängen.
– Han hade låtit trött på telefon, det var inte så konstigt så jag befarade inte nämnvärt. Men när jag kom dit och tittade i kylskåpet så såg jag att all mat låg kvar, han hade varken rört middagar eller ätit kvällsmat. Jag blev chockad. Jag fick upp honom och fick honom att äta en halv smörgås, tomatjuice och vatten, berättar hon.

Dottern ringde hemtjänsten och frågade varför han inte fått mat. Hon bad personalen se till så han åt lunch, och sa att hon skulle ordna middagsmaten.
På påskaftonsmorgonen dukade hon fram och påminde hemtjänsten om att pappan behövde hjälp med att få i sig lunchen. På kvällen fick hon veta att han inte ätit sin lunch, de hade bara ställt fram den i köket.
– Men de hade inte tagit ut honom till köket eller tagit maten till sovrummet. I det läget var pappa i så dåligt skick, han var så trött, jag var tveksam om jag skulle kontakta Varbergs sjukhus eller inte. Jag larmade hemtjänsten som fick komma och hjälpa mig lyfta pappa, han kunde inte sätta sig upp själv. Tjejen från hemtjänsten sa att de skulle mata honom med mer kvällsmat.

Dottern bad personalen meddela deras kollegor om pappans försämrade tillstånd. Själv ringde hon hemsjukvårdens sjuksköterska. På påskdagens morgon, 17 april, var pappan i så dåligt skick att hon fick ringa sjuksköterskan igen.
– De sa "vi måste göra våra inbokade tider först”, så det dröjde. Jag ringde ambulans själv då pappa andades krampaktigt, han hade legat en hel vecka utan mat och dryck förutom det lilla jag fått i honom. Jag hade ställt en mugg med vatten vid nattduksbordet med pipmugg dagen innan, den hade hamnat på golvet när han försökt dricka själv.

Fördes till sjukhus
När ambulansen var på plats kom sjuksköterska och hemtjänst. Dottern påpekade att de inte sett till att pappan fått mat.
– Hon sa "Jo visst, igår fick han". Men jag sa att maten låg i köket, han fick inte hjälp till tallriken eller att ni gav honom i sovrummet. Då blev hon knäpptyst och gick.

På sjukhuset konstaterades akut njursvikt. Pappan avled samma dag.
– Varbergs sjukhus undrade hur pappa hamnat i det här tillståndet. Han var helt utslagen av svält. Frågan är hur hemtjänsten missade hans försämring? Hade man tittat i kylskåpet under veckan hade de förstått att han inte ätit.

Dottern hörde av sig med klagomål till chefen för hemtjänsten i kommunen, men fick inte svar. Efter tre veckor valde hon att kontakta IVO och Patientnämnden. Hon vill säkerställa att något liknande inte händer igen.
– Jag vill objektivt belysa hur fruktansvärt det är för många inom hemtjänsten idag, de får inte den hjälp de har rätt till. Jag har själv ett förflutet inom vården på 70-talet, hade vi behandlat våra äldre så hade vi fått sparken direkt. Är det inte deras skyldighet att se till att han äter? Och ser man inte på en vårdtagare att den blivit försämrad, undrar jag?