Vad händer när man hittar sin häst? För mor och dotter från Allarängen har fjordhästen Qarat blivit både familjemedlem och framgångsrik tävlingspartner. Han tillhör en ras länge räknats bort på tävlingsbanan, men gång på gång motbevisar han fördomarna.
En sensommarkväll 2017 satt Annelie Johansson och scrollade slentrianmässigt bland hästannonser på nätet. Hennes då nioåriga dotter Caroline, verkade ha tappat sitt hästintresse och Annelie hade börjat fundera på att byta ut deras B-ponny. Den här gången till något som även hon kunde rida.
Då såg hon annonsen. Den var rakt på sak utan bild:
“Fjordhäst valack, fem år – till salu”.
Annelie, som hade drömt om just en fjordhäst som liten, tog chansen och ringde ägaren.
En vecka senare var B-ponnyn såld och den lilla valacken med den svarta ålen längs ryggen, den borstade manen och det kloka uttrycket, hade flyttat in i stallet.
Åtta år senare rider Caroline Ahlin Johansson sitt sista Fjordhäst-SM som junior i dressyr – även om hon tekniskt sett får rida juniorklasser i ytterligare ett år. Men efter att ha vunnit fyra år på raken har det blivit dags att ge nästa generation en chans.
Hon styr upp på medellinjen med hästen som kommit att betyda mer än vad hon någonsin kunnat ana. Qarat vet att programmet snart är slut, han ökar takten och sträcker ut benen lite extra. Som att även han förstår, att det är slutet på en era för sin ryttare.
– För mig har det aldrig handlat om att ha en egen häst. Jag bryr mig mer om Qarat än själva sporten, han är verkligen speciell, säger Caroline.
När vi ses hemma i Allarängen har mor, dotter och häst precis kommit hem från mästerskapet i Växjö. De har knappt hunnit smälta allt. Helgen bjöd på både skurar och 30-graders värme om vartannat, sju intensiva klasser, två vinster och flera fina placeringar. Totalt deltog runt 60 fjordhästar i fem olika grenar. Ekipaget tävlade i tre av dem – dressyr, hoppning och working equitation – och blev som sämst fyra.
– Qarat älskar verkligen att vara där. Jag behöver träna mer på de svårare programmen men han gjorde sitt jobb och gick in på hundra procent, säger Caroline när hon summerar helgen.
"Kommer aldrig att säljas" säger Annelie Johansson om sin fjordhäst. Foto: Alice Fredberg
Första gången Qarat tävlade på SM var det med Annelie i sadeln. Hon red mästerskapet tre år och placerade sig tvåa, trea och slutligen etta innan hon lämnade över stafettpinnen till sin dotter. Hon beskriver en annan typ av stämning än den som råder på “vanliga” tävlingar.
– Man är som en stor familj, alla pratar med alla. Kärleken till rasen är stark och alla hästar är vänliga, snälla och harmoniska, berättar Annelie.
Fjordhästens lugna temperament har sina rötter i tiden som pålitlig småbrukshäst. Den var lättfödd, stark och användes för timmerkörning på vintern och skördearbete på sommaren. Enligt Svenska fjordhästföreningen är rasen en av världens äldsta och mest renavlade. Förr var den kraftigare i typen, men dagens avel har format sportigare modeller med bättre kondition.
Samtidigt lever vissa förutfattade meningar om rasen kvar.
– Folk tror att de är envisa, tjuriga och tråkiga trots att rasen förändrats genom åren. Men man vill inte avla bort för mycket av mentaliteten, du vill ha en vaken häst men du vill inte ha för mycket nerv, säger Annelie.
Och trots att fjordhästen fortfarande kämpar mot en del fördomar har Qarat blivit ett tydligt exempel på att rasen klarar betydligt mer än vad många tror. Inte minst på tävlingsbanan. Annelie har tävlat höga klasser dressyr och placerat sig mot stora halvblod med Qarat, som med sina 140 centimeter i mankhöjd, tekniskt sett räknas som en C-ponny. Caroline har i sin tur tävlat i hoppning upp till 95 centimeter.
– I början kollade folk snett men nu är det ingen som ifrågasätter att vi hör hemma där, säger Caroline.
Ekipaget hoppar klasser på upp till 95 centimeter höga hinder. Foto: Privat
Att hon själv skulle tävla på den här nivån var däremot långt ifrån självklart för några år sedan. I början red hon honom planlöst mest för att det var roligt, utan några högre ambitioner. Samtidigt kämpade Caroline med både skolan och motivationen. Ridintresset dalade, och vardagen kändes tung.
Det var då Qarat blev något mer än “bara” en häst.
– Han fanns alltid där. Jag brukade sitta ute i boxen hos honom och det räckte. Han blev min räddning, säger hon.
Det var först 2022 som tävlingskarriären för ekipaget tog fart på allvar. Med den växte även en annan, lite oväntad karriär fram för Qarat som nu blivit något av en TikTok-kändis.
– Jag har alltid tyckt det är kul att filma så under åren har vi fått en del följare. Nu händer det ibland att barn vill komma fram på tävlingarna och hälsa, säger Caroline.
Men innehållet handlar inte bara om framgångarna på tävlingsbanan. Hon använder plattformen för att prata om psykisk ohälsa – något som fortfarande är tabubelagt i många delar av ridsporten.
– Många är rädda för att få en stämpel. Jag har bara fått bra reaktioner, men jag vet att det krävs att man är ganska tuff, säger Caroline.
Annelie stöttar att Caroline väljer att vara öppen.
– Jag tänker att om man bara kan hjälpa en person genom att prata om det här, så är det värt jättemycket, säger hon.
Vad ligger framför er nu?
– Nu ska vi försöka kvala till dressyren på Jönköping Horse Show. Sen ska min systerdotter få börja rida juniorklasserna på honom i SM, säger Caroline.
Qarat är tretton år nu, och enligt Annelie blir han bara bättre med åren. Hon visste från start att han var speciell men inte att han skulle betyda så mycket för hela familjen.
– Han är en hjärtehäst och han kommer aldrig att säljas, säger hon.
Samlar in pengar till barn och ungdomar med psykisk ohälsa
I en fruktansvärd storm i januari 1920 går ångfartyget Macona under på revet utanför Nidingen. 49 besättningsmän omkommer – bara en enda man överlever genom att klamra sig fast i masttoppen i vinterkylan. Nu berättar Frillesåsförfattaren Carl-Magnus Stolt den dramatiska historien.