Sveriges Lärare är kritiska till nämndbudgeten som de menar innebär för lite resurser till skolan. Fackförbundet menar att bristen på satsningar till skolan leder till att vissa elevers skolresultat försämras och att våldsincidenterna ökar.
– Det här drabbar elever, säger Ronnie Ripgården, ordförande för Sveriges Lärare i Kungsbacka.
På Förskola och grundskolans sammanträde på onsdagen klubbades nämndbudgeten för 2025. Inför beslutet lämnade Sveriges Lärares ett inspel om budgeten som enligt fackförbundet inte motsvarar de behov som finns i verksamheten.
– Den här trenden fortsätter med att man enligt oss inte gör de satsningar som vi behöver på våra skolor. Vi ser att resurserna hade behövt vara mer till skolan för att uppnå skrivningar i skollagen, elevernas rätt till stöd, stimulans och möjlighet till största utveckling, säger Ronnie Ripgården.
Fackförbundet menar i sin skrivelse att både personal och elever påverkas av de uteblivna satsningarna. Man skriver bland annat att elevernas meritvärden i årskurs nio sjunker, våldsincidenter ökar och kryper ner i åldrarna och att andelen personal med sjukfrånvaro i 60 dagar eller fler ökar.
– Vi ser också att personal inte hinner ta ut pauser, framför allt i förskolan, säger Ronnie Ripgården.
Sveriges Lärare menar att problematiken är ett resultat av flera års nedskärningar och minskningar av bland annat stödfunktioner i skolan. Fackförbundet menar att skrivningar i budgeten ger sken av att nämnden tycker att problematiken beror på bristande kompetens hos lärare och annan personal i skolan, eftersom nämnden föreslår kompetensutveckling som åtgärd.
– Vi vill vara tydliga med att vi från Sveriges Lärare inte tycker att det här är bristande kompetens hos våra medlemmar att hantera de här situationerna, utan att det handlar om att det saknas vuxna i vår verksamhet. Vi har bara två armar och två ben, vi räcker inte till. Våra medlemmar signalerar att de inte hinner. De vill mer men de hinner inte, vilket leder till en samvetsstress, säger Ronnie Ripgården.
Förskola och grundskola har fått en ökad budgetram med 108 miljoner kronor för 2025 jämfört med budgeten 2024. Men enligt Ripgården är det inte tillräckligt.
– 2024 var ett stålbad. Politiken lägger mer på skolan 2025 än man gjorde 2024 men då får man inte glömma löneökningarna och kostnadsökningarna. Man har bara lagt 3 procent i budgeten på löneökningar men om löneökningarna blir 4 procent eller 4,2 procent som industrin krävt, då saknas det pengar. Sedan ökar priserna på material. 2023 var pkv-värdet (kostnadsökningar) 4,6 procent enligt SKR men tilldelningen i budgeten var runt 3 procent, så då saknades det 1,6 procent. Allt det här får man ta från den ordinarie driften, det vill säga oftast blir resultat personalminskningar eller större klasser, säger Ronnie Ripgården.
Enligt honom visar siffror i statistikbasen Kolada.se att Kungsbacka kommun lägger mindre pengar på varje elev i grundskolan än riksgenomsnittet. För att komma upp till riksgenomsnittet så skulle kommunen behöva satsa över 80 miljoner kronor, vilket hade räckt till att anställa cirka 130 lärare till grundskolorna.
– Jag vet att Kungsbacka kommun och de styrande politikerna har haft mycket högre målsättning med skolan än så. Man har tidigare sagt att man vill ha en skola i världsklass. Det stämmer inte överens med hur ser ut på våra grundskolor idag. Därför är vi absolut inte nöjda och besvikna över att man inte värderar skolan och dess betydelse mer än så här, säger Ronnie Ripgården.
Även fackförbundet Sveriges skolledare i Kungsbacka har skrivit ett inspel om att nämndbudgeten 2025 inte är tillräcklig. Fackförbundet skriver att man redan i dag vittnar om "den stress rektorer i förskola och skola känner efter att ha behövt anpassa sin verksamhet utifrån budget". Man skriver att efter att ha sett budgeten så "ökar vår oro kring hur verksamheten kommer klara av sitt lagstadgade uppdrag". Akademikerförbundet SSR, Kommunal, Vision och Vårdförbundet har ställt sig bakom inspelen från Sveriges lärare och Sveriges skolledare.
Läs mer: Förslaget: Knarkhundar ska användas på skolor
Nattvandring hotas på skolor – svårt hitta samordnare
I del 2 avhandlas herrklubbarna i division 1, 2 och 3
Hemvändarens segersvit bara växer
Först ut är herrlagen i division 4, 5 och 6
Drömmar har funnits, glidtacklingar har gjorts och måljublen har tynat ut. Den sista domarsignalen i årets seriespel är blåst så nu kan två stolpskott ta på sig ansvaret och säga var ribban ska ligga för årets prestation. Här kommer NH-sportens matiga betyg på fotbollsklubbarna del 2.