Fyndfeber på helgens bakluckeloppis

Många var de som tog chansen att fynda när det anordnades stor bakluckeloppis vid Tjolöholm i helgen. Stora som små kånkade på alltifrån leksaker till heminredning i solgasset.

En knapp timme efter att startskottet gått för lördagens loppisdag var gräsparkeringen vid Tjolöholm i princip fullproppad av bilar. Ett lämmeltåg av fyndsuget folk strosar från parkeringen till loppisområdet, där bilar och tält ställts upp i långa rader med breda gångar emellan. Borden och bakluckorna dignar av prylar. Den som inte hade känt ett skriande behov av en gullig spargris, en skön solstol eller en fin antik vas förr, gör det definitivt nu.

Första loppisen på länge

Bakom ett av borden står Maria Johansson, från Kungsäter norr om Varberg. Maria har tidigare drivit en second hand-butik med fokus på leksaker och barnkläder, så i hennes gömmor finns gott om grejer. I vanliga fall brukar hon sälja på loppisar titt som tätt, men nu är det första gången sedan pandemin bröt ut.

– Det har gått relativt bra än så länge, men det är ju några timmar kvar. Framför allt leksaker går väldigt mycket och bra. Och barnkläder slits ju inte så mycket när barnen är små, så det är fina grejer man skickar vidare, säger Maria.




En som sannerligen hade shoppinglyckan med sig på leksaksfronten var Novelia Engström, snart nio år. Hon kunde nöjt visa upp en hel kasse fylld med roliga inköp.

– Det är en Pop it, tre gosedjur och lite olika fidget toys. Det känns jättebra, säger Novelia som har varit på loppis innan och gillar det skarpt. Man får ju så mycket för pengarna.

Porslin är populärt

Även glas och porslin är klassiska loppisfavoriter som kan sälja som smör i solsken en bra dag. Vid Wivi Anne Hallenbergs bord finns mycket i den kategorin. Wivi Anne har åkt från Skaraborg tillsammans med väninnan Linnea Andersson för att sälja på bakluckeloppisen vid Tjolöholm.

­– Jag har hållit på med det här i många år, åkt på antikmässor och loppisar och köpt och sålt, berättar Wivi Anne.


Vad är roligast med att stå och sälja på stora loppisar som den här?

– Det är ju att träffa folk, svarar Wivi Anne utan att behöva tänka efter.

– Att ”tjöta”, som vi säger i Västergötland, tillägger Linnea.

Huset fullt, eller?

Medan vi står och ”tjötar” kommer Britta och P-O Lindqvist förbi. P-O bär på en pall och Britta på en tavla. I ryggsäcken ligger några vackra näsdukar. Alltihopa har inhandlats under förmiddagen. I Wivi Annes tält hittar de dessutom en korg de blir intresserade av. Eller, Britta blir det åtminstone. Båda två gillar att gå på loppis, men P-O är mer restriktiv med vad som får följa med hem. Så pass restriktiv att han skämtsamt får smeknamnet ”Bromsen”.

– Vi är så gamla, du vet jag är 81 år. Och så har vi varit gifta i 58 år. Då har man det mesta. Vi har ett stort hus, nästan 200 kvadratmeter, och det är fullt, menar P-O.

– Nej, vi har inget överflöd hemma. Vi har bara det vi behöver, säger Britta.


Det prutas och pratas och det hela slutar med att Britta köper korgen. Sen beger paret sig mot bilen och hemåt Onsala, nöjda med dagens fynd. Kanske särskilt med pallen, som redan kommit till användning.

– Vi har suttit bra idag. Perfekt när man blir trött i värmen, säger P-O.