Färre skolbussar för gymnasieelever: "Får gå 4,5 kilometer"
Av Johanna Simonsson
Flera skolbussar för gymnasieelever har tagits bort. Förra läsåret fanns det två bussar de kunde ta från Kullavik till centrala Kungsbacka varje morgon. Nu är det bara en buss som går. Även i Onsala har det varit problem. Per Granellis son har under 11 års tid kunnat åka skolbuss 12 från Vässingsö i Onsala, men inte detta läsåret.
– Bussen stannar fortfarande utanför vårt fönster men den får han inte åka med längre. Istället ska han gå 4,5 kilometer till linjebussen.
Per Garnellis son får inte längre åka med skolbussen från Vässingsö i Onsala till gymnasiet i centrala Kungsbacka. Foto: Christina Wagner
Så länge det är bra väder kan Per Granellis son ta sig till hållplatsen eftersom han har en moped.
– Det är ju inte alla gymnasieelever som har det. Sen blir det en vinter också och då kan han inte ta den.
Per Granellis berättar att 17-åringens morfar gick 3,5 kilometer tillsammans med fem andra elever till skolan varje morgon.
– De pulsade alltså i snön på väg till skolan på 30-talet. Som det ser ut nu kommer dottersonen också få pulsa i snön de 4,5 km till Västtrafiks linjebuss. Inte trodde man att vi skulle gå tillbaka till det, 90 år tillbaka i tiden. Det är häpnadsväckande. Kommunen tar beslut men inser inte konsekvenserna.
Anledningen till att Per Granellis och hans familj bosatte sig i Vässingsö var just för att skolbussen gick där.
– Det har fungerat alldeles utmärkt i alla år. Jag förutsätter att de tar tillbaka det, men man vet ju aldrig med Kungsbacka kommun.
HallandstrafikenDaniel Bernard, trafikchef på Hallandstrafiken, säger att ändringarna gällande gymnasieelevernas skolskjuts gjorts för att täcka upp på grundskolan.
– Vi har utgått från nyttjande. Det var lågt resande på bussen i Kullavik förra året. Vi håller på att se över ändringarna och har en bra dialog med kommunen för att fortsätta anpassningarna.
Exakt hur många skolbussar som tagits bort för gymnasieelever vet inte Hallandtrafiken i nuläget.
– Vi håller på att kartlägga vilka linjer som har dragits in. Det är en mindre andel. På sin höjd en tredjedel.
TidtabellernaEtt annat problem för gymnasieelever har varit att det inte funnits information om bussarna.
– Det har varit svårt för elever och vårdnadshavare att tyda när och vilka bussar som går. Tidigare år har det funnits en tidtabell men nu har inte alla bussar varit med. Vi beklagar det.
Den åtgärden säger Daniel Bernard att de kommer lösa i första hand. Förhoppningen är att den ska vara tillgänglig under veckan.
– Det är vår starka ambition.
KommunikationenPer Garnellis fick reda på att sonen inte längre fick åka bussen av busschauffören och tycker att kommunikationen från kommunens sida varit dålig.
Frida Byrsten, verksamhetschef på kommunen, håller med.
– Det har varit bristfällig kommunikationen, jag kan inte säga annat.
Gymnasieeleverna har oftast inte egna bussar utan brukar samåka med grundskoleeleverna. Varför Per Garnellis son inte längre får åka på bussen har hon inget svar på i nuläget.
– Vi ska titta på detta mer specifikt för att se om det blivit fel i kommunikationen. Om det går bussar där så borde gymnasieelever få åka med, men det är i mån av plats. Går man på gymnasiet får man annars linjebusskort och då blir det ökat ansvar att hitta vägar att ta sig.
Hon säger att deras primära uppdrag är att se till att grundskoleelever kan komma till skolan.
– Det vi måste prioritera är eleverna på sin anvisade skola, för det är vi skyldiga att göra.
KommunenVarför indragningar och ändringar gjorts när det kommer till skolskjutsen i kommunen säger Frida Byrsten beror på att de ville vara mer effektiva.
– Tanken var att vi skulle plocka upp fler elever på våra rutter. Det har blivit fel underlag i den planeringen och det är det vi försöker rätta till nu.
Fanns det en ekonomisk aspekt i ändringarna?
– Grunden är att vi behöver vara varsamma. Det var en tanke kring skolans resurser. Vi vill hellre lägga pengar på undervisning och utbildning än på skolskjutsarna. Kunde vi vara effektivare med skolbussarna så hade det varit bra. Men tanken var aldrig att det skulle leda till stora negativa konsekvenser. Förutsättningen var fortfarande att det skulle vara god kommunikation och god trafik.
Hur lång tid det kommer ta att se över ändringarna kan Frida Byrsten inte svara på i nuläget.
– Det är svårt att säga när det är klart men vi jobbar på så fort vi kan från alla håll. När det gäller bussar mot centrum och gymnasiet är det Hallandstrafiken i första hand som ska synliggöra vilka bussar som fortfarande går och utvärderar behovet.