Enkät ska leda till färre kränkningar på Åsaskolan

Av Anton Lorentzson

Rutiner vid kränkningsanmälningar har vid tillfällen brustit på Åsaskolans F-3. Nu vill man säkerställa att rutinerna säkras. Eleverna i F-3:an ska också få fylla i en trygghetsenkät där svaren analyseras för att åtgärda misstänkta kränkningar.

"I elevhälsan har inkommande kränkningsanmälningar sammanställts och utvärderats, med syfte att tillsammans med organisationens förutsättningar kartlägga åtgärder för att säkerställa att skolans rutiner kring arbetet med misstänkta kränkningar är kända för all personal".
Så börjar Maria Sjöström, rektor Åsaskolan F-3, sin lägesrapport angående brister i rutinerna kring kränkningsanmälningar. Rutiner och strukturer har inte varit välfungerande sedan en tid tillbaka.
– Att få in själva kränkningsanmälan, rent blankettmässigt är ett av problemen. En annan del är när vikarier kliver in, som kanske inte har koll på rutinerna. Vi ska införa en vikariepärm där rutinerna står nedskrivna och det ska bli tydligare riktlinjer, så att man känner sig trygg i rutinerna, säger Maria Sjöström.

Omkring 95 procent av eleverna i F-3 går också på fritidshemmet. Där arbetas det inte på samma sätt som i klassrummen och en av bristerna är att kommunikation har skett med ansvarig mentor för klassen istället för personalen inom fritidshemmet.
– Det är inte så att det är jättestora brister, men vi har jobbat för att det ska bli mer muntligt. Att man helt enkelt pratar med varandra om vad som har hänt så att alla har koll. Det här är liksom allas ansvar som jobbar på skolan, säger Maria Sjöström.

Nästa planerade åtgärd är att alla elever ska få svara på en trygghetsenkät. Enkäten kommer vara utformad utifrån eleverna kognitiva förmåga.
– Trygghetsenkäterna har vi arbetat med tidigare. Men nu vill vi göra den ännu mer adekvat och tydlig för eleverna. Det kan vara genom att rita, klicka på en bild eller göra det muntligt. Materialet kan ge ett enormt underlag för vidare arbete.
Vilken typ av vidare arbete?
– Man kan hitta flera olika mönster i elevernas svar. Kanske finns det en speciell plats på skolan där elever upplever kränkningar, på skolgården kanske. Utifrån dessa mönster kan vi titta på åtgärder och se vad vi kan göra, säger Maria Sjöström.

Rektorn kan såklart inte gå in på enskilda fall av kränkningar. Men rent generellt kan kränkningsanmälningarna handla om till exempel elaka ord, eller en knuff.
– Det kan vara en lek som går överstyr. Någon kanske blir arg och säger något. Det kanske inte är riktat mot någon särskild men någon kan känna sig träffad. Då har vi alltid uppföljningssamtal med den som känner sig utsatt och med den som utsatt, säger hon och fortsätter:
– Det är värdegrundsarbete det handlar om och det är det viktigaste. Vi pratar här om de allra yngsta eleverna och det är mycket känslor. Vi har lärt oss att handskas med våra känslor men det har inte de yngsta eleverna. Som när förälskelsen blommar bland eleverna, tex. när någon bara måste få visa vad hen känner och det inte är besvarat, då kan upplevd kränkning vara en puss som blir "äckligt" enligt den som blir utsatt eller en hård kram som upplevs som fasthållning.

Trygghetsenkäten är i stort sett utformad. Nu ska eleverna svara på den och sedan fortsätter arbetet därifrån.