De vill få fler svenskar att donera organ

Av Eric Andersson

För ett år sedan räddade en leverdonator livet på hennes man. Nu har vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom gett ut boken Ur döden liv - en bok om organdonation.
– Jag ville söka svaret på frågan varför Sverige har dåliga donationssiffror när människor är väldigt positiva till donationer här, säger Lisa Kirsebom.

I undersökningar säger nio av tio svenskar ja till att donera sina organ efter döden. Trots det är antalet organtransplantationer få i Sverige jämfört med andra länder. Förra året fanns 181 organdonatorer i Sverige varpå 25 kom från Västra sjukvårdsregionen där Västra Götaland och norra Halland ingår. Siffror som gör regionen sämst i Sverige sett till folkmängd.

Lisa Kirsebom berättar att donationsregistret ofta pekas ut som den felande länken till att inte fler organtransplantationer kan genomföras.

– Det är det inte. Sverige har i princip samma system som Spanien som är världsledande på donationer. Problemet ligger någon annanstans.

För att öka antalet transplantationer krävs förändringar inom vården. Personalen på intensivvårdsavdelningar behöver veta när det är läge för organdonation samt hur de ska gå till väga.

– Egentligen ska det finnas en donationsansvarig på alla intensivvårdsavdelningar, men det är bara ungefär hälften som har det i dagsläget.

Svårt att donera

För att en person ska bli organdonator krävs att den avlider på en intensivvårdsavdelning, ofta i respirator.

– Om en person avlider i hemmet upphör cirkulationen och organen tar för mycket skada för att en donation ska vara möjlig.

Av medicinska skäl faller därför många människor bort gällande att bli donator. 2019, som är Sveriges bästa år, kunde 191 av närmare 90 000 avlidna personer donera organ efter döden.

– I och med att det är så få människor som har möjlighet att bli donatorer behöver vi vara extra uppmärksamma när det väl är läge.

Organbevarande vård

En viktig del av frågan är det som kallas organbevarande vård.

– Om en person vårdas i respirator och hoppet är ute, personen är ännu inte avliden men läkarna förstår att det bara är en tidsfråga och ser att det kan finnas en möjlighet till donation. Då måste man påbörja en utredning om personen kan bli organdonator.

Och där krockar det med nuvarande regelverk, som säger att en person inte ska vårdas i onödan utan enbart ges lindrande vård.

– Vi behöver ge vård som bevarar organen. Man konstaterar att det inte går att göra något för att rädda personen men fortsätter ge vård för att bevara organen och på så vis rädda en annan människa från döden.

Kirsebom menar på att det bör finnas en tydlig lagstiftning som säger vad personalen ska göra. En lagrådsremiss låg på bordet men drogs tillbaka i sista stund för ytterligare finjusteringar. Nu har processen börjat om på nytt.

– Personalen blir osäkra på vad de får göra och vad de ska göra. Det har gjorts flera statliga utredningar som visar att det behövs en tydlig lagstiftning och nu har det presenterats en ny lagrådsremiss, så det är på gång. Men det har tagit väldigt lång tid.

Hur har det varit att skriva om ett ämne som du och din familj levt i?

– När vi fick reda på att Andreas var beroende av en ny lever för att överleva väcktes idén tidigt att skriva om det. Det är ett fantastiskt ämne för en vetenskapsjournalist.
Kirsebom fortsätter:

– Vi finns där som levande exempel på varför man gör detta. Jag har fått behålla min man, våra barn har fått behålla sin pappa och det är det allting handlar om. Ungefär en person i veckan dör i väntan på organ och jag vill att fler människor ska hinna få hjälp innan det är för sent.


Fakta Organdonationer:
1 januari 2021 väntade 884 personer på nytt organ i Sverige. Väntelistorna har ökat med ungefär 10% senaste fyra åren.
41 personer avled i väntan på nytt organ i Sverige 2020.
2020 fanns det 181 organdonatorer i Sverige.