NYHETER 2021-11-05 KL. 12:00

Brist på elaggregat i äldreomsorgen

Av Ann Kristin Ekman

Tillgången till reservkraft på vård- och omsorgsboenden brister på många håll i landet.
Istället för fasta aggregat, dimensionerade för att klara hela verksamhetens behov om elen går, hankar man sig fram med mobila aggregat i Kungsbacka.
– Det är en rest från Ädel-reformen 1992, när kommunerna tog över ansvaret för äldreomsorgen. Då föll frågan om reservkraft mellan stolarna, säger Anna-Karin Holmgren, utvecklingsledare fastighet och säkerhet samt verksamhetsutveckling.

Brist på elaggregat i äldreomsorgen
Det krävs mer och mer elektricitet för att klara vården av äldre. Om strömmen går, saknas det i dag tillräckligt med reservkraft för att bedriva den. Foto: Istock.

TV-klipp och nyheter

TV-klipp och nyheter

Vård- och omsorgs verksamhet hör till det som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, klassar som samhällsviktig och prioriterad verksamhet. Det innebär med andra ord att den måste kunna bedrivas också vid oplanerade händelser som elavbrott. Men verkligheten ser annorlunda ut.
– Före Ädel-reformen bodde äldre som inte kunde klara sig hemma på sjukhus eller på sjukhem. Där fanns det stationär reservkraft. Sedan började det byggas servicehus för 40 år sedan. Boendeformen var tänkt för personer som klarade sig ganska bra med lite stöd och möjlighet till social kontakt i en modern lägenhet, blev man sjukare fick man flytta till sjukhem. Utifrån dåtidens målgrupps behov byggdes inte Servicehusen med reservkraft, säger Anna-Karin Holmgren.

Två aggregat

Om strömmen skulle gå finns det i dagsläget två mobila reservaggregat i Kungsbacka som kan köras ut till vård- och omsorgsboenden och vara igång inom någon timme. Det finns beslut på att det ska finnas fyra aggregat, så i nuläget saknas två. En ny upphandling om ytterligare två mobila elaggregat pågår, och ska vara klar våren 2022. Men inte ens när ett aggregat körs ut till ett boende, klarar det av att ersätta för den el som försvunnit. De mobila elaggregaten har inte kapacitet att klara normal drift.
– Aggregaten har tillräcklig kapacitet att klara driften av själva huset, det vill säga sådant som värme, hissar, sprinklersystem, arbetsbelysning och liknande, säger Anna-Karin Holmgren.
Däremot räcker den inte till för att klara den vård som bedrivs i fastigheterna. Det handlar till exempel om tillgång till journaler och läkemedelslistor, men också insatser som respratorer, trakeotemi eller för den delen mer skenbart basala insatser som tryckavlastande madrasser som drivs av en eldriven motor.
– Vi har nästan inga trycksår alls längre tack vare de madrasserna, men de kan uppstå fort, säger Anna-Karin Holmgren.

Teknikberoende

Reservplanen för att klara vården vid ett elavbrott, är att de boende som har behov av livsuppehållande vård istället körs till sjukhus.
– Men det har ju inte varit möjligt att göra under pandemin.
Det finns också äldre som bor kvar hemma och som har livsuppehållande hjälpmedel som kan slås ut vid ett elavbrott.
– Om sådana situationer uppstår är det meningen att de ska evakueras till vård- och omsorgsboende. Så i själva verket kan det vara behov av mer el än vanligt på ett boende, i samband med elavbrott. Vi blir också mer och mer teknikberoende, så behovet kommer bara att öka, säger Anna-Karin Holmberg.






Anna-Karin Holmgren, utvecklingsedare fastighet och säkerhet på färvaltningen för Vård och omsorg är oroad över bristen på reservkraft till kommunens boenden. Foto: Privat



I nuläget finns det två reservaggregat, som ska kunna serva alla vård- och omsorgsboenden i hela kommunen utom ett, vid eventuella elavbrott eller planerade nätarbeten. "Det är en brist", säger Daniel Bonnér, enhetschef fastighet på förvaltningen för Teknik. Foto: Ann Kristin Ekman



Vårdutrustning som drivs av ström

Livsuppehållande ventilatorer/respiratorer
Har ett internt batteri som räcker i två timmar, samt två externa batterier som håller två timmar vardera.
Patienter med den typen av utrustning hemma, har två apparater, den som inte används ska stå på laddning. Det ger sammanlagt 12 timmars batteritid.

Dialys, nattmaskin
Maskinen klarar två timmar utan ström. Vid längre uppehåll än så avslutas behandlingen. En patient med nattdialys klarar en till två nätter utan dialys.

Bilevel (utandningshjälp)
Räknas inte som livsuppehållamde och har därför inga extra batterier (går att köpa till).

CPAP (andningshjälp vid ojämn andning)
Räknas inte som livsuppehållamde och har därför inga extra batterier. Med extrabatteri kan man komma upp i sex timmars drift.

Sugar
Internt batteri i apparaten. Det finns inga extrabatterier tillgängliga, men det går att koppla till ett 12 volts uttag.

Droppump
17 timmars batteridrift om hastigheten är 300 ml/h. Det finns ett 9V batteri som endast ska användas i nödfall. Det räcker i fem timmar, vid en hastighet på 300 ml/h.

Smärtpump ApoGo
Batteriet ska bytas en gång i veckan, oavsett om det är slut eller inte.

Activac (pump som används för behandling av vätskande, större sår)
14 timmars batteritid, beroende på inställning.



TV-klipp och nyheter

Lärorikt om hemberedskap
2025-05-10 KL. 18:05
Premium

Lärorikt om hemberedskap

Positiva trenden håller i sig för Onsala
2025-05-10 KL. 19:31
Premium

Positiva trenden håller i sig för Onsala

Fjärås tog komfortabel seger
2025-05-10 KL. 19:51
Premium

Fjärås tog komfortabel seger

Politikerna slog ett slag för demokratin
2025-05-10 KL. 16:45
Premium

Politikerna slog ett slag för demokratin

Krönika: Hurra för Europa!
KRÖNIKOR 2025-05-09 KL. 13:30
Premium

Krönika: Hurra för Europa!

Tuff omställning när cancern tog Kristins sångröst
NYHETER 2025-05-08 KL. 21:00
Premium

Tuff omställning när cancern tog Kristins sångröst

Hanhalsbon har skapat en föreläsning om vägen tillbaka

LÄS SENASTE E-TIDNINGEN


Fler E-tidningar

SENASTE NYTT

Premium | FOTBOLL 2025-05-10 KL. 19:51
Fjärås tog komfortabel seger
Premium | NYHETER 2025-05-10 KL. 18:05
Lärorikt om hemberedskap

Fler nyheter

DÖDSANNONSER

Kungsbackagäng bärgade tyskt krigsflyg ur isen

Kungsbackagäng bärgade tyskt krigsflyg ur isen

Den 2 maj 1945 insåg tre unga tyska flygare att kriget var förlorat. De hade ingen lust att kapitulera i Norge utan nödlandade på isen på Torne träsk. Planet sjönk senare till botten, men 1986 fick en brokig samling äventyrare för sig att det skulle bärgas. Pensionerade polisen och hembygdsforskaren Sune Börjesson berättar här den spännande historien om hur Kungsbacka blev centrum för expeditionen.