Belysning med sensorer testas i Kungsbacka

Av Julia Sandstén Vikberg

Kommunen testar just nu sensorstyrd gatubelysning på några vägar i Kungsbacka. Planen är att på sikt införa det i en större skala för att spara på el, men det kan även finnas andra fördelar med systemet.

Sensorstyrd belysning reagerar på rörelser. När du går, cyklar eller åker moped under en sensorstyrd lampa kommer den och flera andra lampor i ett område att tändas.
– Kommer du cyklande tänds lampor i området upp, det måste tändas lampor framför dig så att du kan se framåt. På stora vägar där du cyklar eller åker moped kan upptändelsehastigheten vara snabbare, än på vägar som du går på, säger Stefan Magnusson, gatuingenjör på teknikförvaltningen.
Kommunen har redan installerat sådan belysning i en mindre skala i kommunen, på Färgarevägen och Kolla Å-promenad. Nästa steg är att testa belysningen i ett villaområde för att se hur det påverkar de boende.
– Om belysningen tänds snabbt utanför blir man förvånad när man står och diskar i köket, så belysningen i ett villaområde kanske behöver tändas sakta. Vi ska testa hur känsligheten ser ut. Även om det kommer att vara nedsläckt under natten kommer lamporna att tändas när någon slänger soporna eller hämtar posten. Jag har skojat lite om att det här även fungerar lite som ett tjuvlarm som varnar när någon kommer, säger Stefan Magnusson.

Gynnar djur
Planen är att sedan införa sensorstyrd belysning på gång- och cykelbanor och i villaområden i en större skala i kommunen. Enligt Stefan Magnusson finns flera fördelar med sensorstyrningen.
– En bra anledning är naturligtvis energibesparingen som man får, säger han.
Men även djuren och naturen kan gynnas av det. Kommunen ska testa sensorstyrd belysning på en gång- och cykelbana i Åsa där man har fått indikationer på att vissa djurarter slutat röra sig och att det kan bero på att de störs av belysningen.
– Man har även sett att vissa temperaturer av ljus inte påverkar djur lika mycket. Fladdermöss trivs exempelvis i kelvin 18 00, ett ganska rött ljus. Tanken är att på kvällar och nätter dimra ner ljusstyrkan och använda det röda ljuset, men att med hjälp av sensorstyrning kunna tända upp och få varmvitt ljus när någon går eller cyklar. Även växter påverkas av belysning. Lyser det på växten hela tiden förstår den inte alltid att det är vinter, säger Stefan Magnusson.

Kostnaden oklar
Hur mycket ett införande av sensorstyrd belysning skulle kosta är ännu inte utrett. Nu håller kommunen på att testa olika system och det hela ska sedan utvärderas. Men eftersom man sparar på el hoppas man kunna spara på det i längden.
– Det jag har hört är att man sparar in på den totala kostnaden på fem år, så det tar nog några år innan man sparar på det. Men det beror på, nu går elpriserna upp så sådant påverkar också, säger Stefan Magnusson.
Norra Halland har tidigare skrivit om att kommunen kontinuerligt jobbar med att byta ut gamla lampor till LED-lampor, eftersom de drar mindre el. Enligt Stefan Magnusson framtidssäkrar man även alla nya LED-lampor så att de kan sensorstyras.