Anhöriga känner sig maktlösa

Lagen som innebär att dementa människor inte kan tvångsomhändertas utan att ha skrivit en framtidsfullmakt måste ändras. Det menar en anhörig till en dement kvinna i Kungsbacka.

En av Norra Hallands läsare som är anhörig till en dement kvinna över 90 år vill uppmärksamma brister i lagen som gör att anhöriga inte kan hjälpa sina dementa närstående om det inte finns en framtidsfullmakt.

– Om den dementa vägrar att ta emot hjälp går det inte att hjälpa denna, även om det skulle behövas. Jag är själv sjuk i ME och tycker det är oerhört stressande att behöva ta hand om min dementa mamma, även om jag får hjälp av min moster, som också är sjuk. Jag känner mig maktlös, säger läsaren till Norra Halland.

Vägrar flytta

Läsaren berättar att mamman vägrar flytta in på ett äldreboende och att hon inte vill ta emot hemtjänst, trots att hon inte kan städa själv eller sköta sin personliga hygien.

Dottern, som bor i Varberg, uppger att hon tvingas åka till Kungsbacka varje vecka för att mamman inte ska behöva leva i misär. När hon kommer in i lägenheten möts hon av ett berg av intorkad disk och tvätt.

– Jag känner att ingen förstår mig och att jag inte får hjälp någonstans på grund av att mamma inte skrivit en framtidsfullmakt. Många förstår inte hur viktigt det är att skriva en sådan innan man blir dement. Lagen måste ändras för att människor som inte har någon uppfattning om tid och rum måste leva i misär, för att få hjälp, säger dottern.

Hon känner inte igen sin mammas personlighet längre eftersom demensen gjort att det inte går att prata med henne. Vid flera tillfällen har mamman kastat ut sina kläder genom fönstret.

– Jag får besked från Demensförbundet att jag inte ska hjälpa min mamma för att hon kan bli tvångsomhändertagen först när hon lever i fullständig misär. Men vem vill låta sin gamla sjuka mamma leva så? Hon måste bränna ner hela lägenheten eller börja jaga sina grannar med kniv för att tvångsomhändertas. Hur kan lagen tillåta det?

Somnar med cigarett

Dottern berättar att mamman röker och det finns risk för att hon kommer att sätta eld på lägenheten av misstag.

Enligt dottern är grannarna i hyreshuset där mamman bor rädda för att det ska börja brinna och har därför skaffat extra brandfiltar, brandlarm och en repstege.

– Flera gånger har mamma somnat med cigaretten i munnen och tappat den på sin ryamatta. Det har blivit brännskador i den och även på plastmattan i köket.

– När jag berättade det för läkaren på vårdcentralen sa hen att det inte brunnit tillräckligt mycket för att det skulle vara fara för liv. Han hade konsulterat kommunens jurist och då fått veta att det inte var tillräckligt stora brännhål i mattorna.

Dottern berättar att modern även springer ute på nätterna för att söka efter sin döda hund och att hon knackar på fönstren hos grannarna.

Enligt Anna Gröneberg, medicinskt ansvarig sjuksköterska på Förvaltningen för Vård och Omsorg på Kungsbacka kommun, är integritet väldigt starkt utifrån lagstiftningen.

– Jag kan inte förändra lagen och vet inte om det ens är önskvärt, eftersom det är viktigt att inte genomföra något som någon inte vill. Samtidigt finns det en del personer som kan riskera att fara illa.

Vara tydlig

Anna Gröneberg tycker det är svårt när människor är beslutoförmögna. Hon förklarar att vården i dessa fall ska hämta information från anhöriga och att den som är dement kan få stöd från en god man och förmyndare.

– Det är viktigt att motivera den demente att ta emot hjälp utifrån den lagstiftning som finns och vara tydlig när vi berättar om vad det får för konsekvenser för den enskilde om hjälp inte tas emot.

Vad krävs för att tvångsvård ska sättas in?
– Då måste det vara misär eller fara för sitt eget eller någon annans liv.