Ny varg jagas i Halland

Den varg som skyddsjagas i Halland är inte identisk med den varghanne som under sommaren uppehöll sig i bland annat Kungsbacka. Det visar en färsk DNA-analys. Att det är en helt ny varg som nu river får i Halland är därmed helt säkerställt.

I anslutning till den nya serie vargangrepp mot får, som ägt rum i Halland med start den tolfte oktober, har Länsstyrelsen i Halland säkrat DNA-spår efter den angripande vargen och skickat dem på analys.

Honvarg från Gävleborg

Nu är analysen färdig. Svaret visar att det är en varg som döpts till G-200-19 som ligger bakom den senaste tiden vargattacker i Varbergs och Falkenbergs kommuner.

G200-19 är en honvarg som föddes i Tönsen 1-reviret, söder om Bollnäs i Gävleborgs län.

Varghonan blev känd när ett avföringsprov från henne Den 25 oktober 2019 samlades in av en jägare i Tönsen 1-reviret. Jägarens bedömning bara spillningen kom från en valp.

Vandrat söderut

Under mars 2020 lämnade G200-19 sitt födelserevir och vandrade söderut mot Sandviken. Nästa gång hon gav sig till känna var i maj. Då siktades hon i Laxå kommun vid Tivedens nationalpark

Därefter indikerar ytterligare DNA-fynd att  G200-19 under sommaren och hösten fortsatte sin vandring genom södra Sverige, till Kungsbacka, via Alingsås Gnosjö, Osby, Kristianstad och Gislaved.

”Vanligt med unga hanar”

Därifrån gick hon sedan vidare till Falkenberg och Varberg. Den senaste rapporten med bekräftat DNA från G200-19 är från den 18 oktober i Varberg.

– Vanligen hittar vargarna ett lämpligt område ganska nära sitt födelserevir där unga hannar ofta rör sig långa sträckor. Därför har det nästan uteslutande varit hannar som besökt södra Sverige tidigare. Att det även tikar kan röra sig långt vet vi sedan tidigare. Det är vandrare från Finland/ Ryssland som har gett uppkomst till den nuvarande vargbeståndet i Sverige, berättar länsstyrelsens naturvårdshandläggare Martin Broberg i ett pressmeddelande.

Rivit får tidigare

Prov från det senaste fårangreppet, den 20 oktober, har ännu inte analyserats. Men eftersom DNA från G200-19, nästan uteslutande samlats in från platser där får utsatt för vargangrepp bedöms den aktuella honvargen nu ha angripit så många tamdjur vid så många tillfällen att ett beslut om skyddsjakt av henne nu är befogat.

Tidigare har skyddsjakt på G20-19 även utfärdats i Skåne och Jönköpings län.

Inte genetiskt viktig

Orsaken till att G200-19 ska avlivas, är att hon är en av cirka 25 avkommor från en varghanne som har reproducerat sig ovanligt framgångsrikt i den svenska vargstammen. Eftersom avkommorna är så pass många bedöms G200-19 inte vara genetiskt viktig för den skandinaviska vargpopulationens överlevnad. Eftersom hon därutöver har visat sig ha en utpräglad smak för får ska hon skjutas.

”Alla vargar kan härledas”

– DNA-tekniken, tillsammans med mycket arbete, har lett till att vargens stamtavla har kartlagts i Skandinavien. Detta gör att i princip alla dagens vargar kan härledas till föräldraindividerna och till de revir där de föds, vilket är unikt. Kostnaden för tekniken har minskat vilket innebär att det nu görs fler analyser. De senaste åren har tekniken bland annat använts till att skatta vargbeståndets storlek. Då all information sparas tillsammans med platsangivelse blir det även möjligt att följa individers rörelser, avslutar länsstyrelsens naturvårdshandläggare Martin Broberg.