Av Kristian Alm
– Ser du några musslor?
Stora stenar mitt i Torpaåns flöde ska förbättra laxöringens miljö. Men det gäller att inte släppa dem rakt på några sällsynta skaldjur...
Motorvägen överröstar porlandet från Torpaåns södra tillflöde, och Johan Andersson från miljökonsultföretaget Watercircle får höja rösten lite för att hans kollega Annica Karlsson ska höra där hon stövlar runt i ån med en strut framför ansiktet.
Det ser kul ut, men någon lek är det inte fråga om. Längst ner i struten sitter en glasskiva så att det blir som ett cyklop att studera botten med. Det gör det möjligt att se om det finns den sällsynta flodpärlmusslan på botten. Då får man se till att den inte hamnar i vägen när man placerar ut stenar och ibland lägger ut grus på botten.
De två miljökonsulterna har i uppdrag från Kungsbacka kommunen att förbättra livsmiljöerna för fisk i fyra åar: Torpaån, Lundaån, Stockaån och Veån/Skörvallabäcken.
Det hela är finansierat med så kallade LOVA-bidrag, alltså bidrag från länsstyrelsen till Lokala Vattenvårdsprojekt.
Rensa sten
Just denna dag är det Torpaån som står i centrum, eller rättare sagt det södra flödet som lite senare flyter samman med huvudån på sin väg ut mot havet.
– Vi ska bland annat rensa vägtrumman där det blivit ett litet "vattenfall" av stenar som gör det svårt för fisken att passera, berättar Johan Andersson.
Det handlar framför allt om öring, även om det finns både mört och abborre i ån. Det visade elfisket i våras, som genomfördes i samarbete med Sportfiskarna.
Totalt fiskade man på tio olika ställen. Enligt Johan Andersson var resultatet var väldigt olika.
Metodiken är utformad för öring och lax och fungerar bäst på dessa arter. De vattendrag som verkar ha mer än ett sporadiskt bestånd av öring är Veån och Torpaån.
Några av de arter som fångades med elfisket i de olika vattendragen var förutom öring också nejonöga, ål, spigg, skrubba, mört, benlöja och signalkräfta.
Just i Torpaån fångades 57 stycken öringar på en cirka 40 lång sträcka.
–Detta får ses som ett godkänt resultat då 2023 verkar vara ett generellt dåligt år för fisken i våra vatten.
Det kommer att utföras nytt elfiske när arbetena är klara i vattendragen.
Vägtrumma
Nå, tillbaka till arbetet i Torpaån. Stenarna som rensas från vägtrumman lägger Johan Andersson ut i strömfåran. Det blir bra platser för fisk att gömma sig bakom, saktar ner flödet och ökar möjligheten för fisken att överleva.
Annica Karlsson är inte helt nöjd med stenarna som finns i åkanten, det är sprängsten med vassa kanter och inga naturstenar som passar in i ån. Allra värst är det om gruset på botten är vasst och flisigt. Då kan fiskarna ta skada under leken när de gnider sig mot med sidan.
Att återställa ursprungliga miljöer i ån är inte bara bra för fisken, utan även för insekter och andra smådjur.
Dagens arbete i solskenet är konkret och tar inte allt för lång tid på den sträcka de har valt ut.
– Det som tar längst tid i ett sånt här arbete är faktiskt att hitta alla markägare och få tillstånd från dem att arbeta i ån, konstaterar Johan Andersson.
Kontaktperson på kommunen är kommunekolog John Rolander Borlid. Ekologerna har jobbat länge med åarna i Kungsbacka, men då handlar det mycket om övergödningen. Åarna är ett tecken på om arbetet mot lantbrukets övergödning och enskilda avlopp går åt rätt håll.
– Vi har har haft 19 provpunkter i 10 åar under 15 år när det gäller fosfor och kväve. Vi håller på med en analys just nu, men tyvärr verkar det inte ha blivit så mycket bättre.
Läs mer:
Kommunens nya riktlinjer bröt mot lagen
Utemiljöerna i Kungsbackas förskolor ska utvecklas. Enligt Anna Alexandersson, som leder projektet, ska barnens utemiljöer stimulera till rörelse, lärande, kreativitet och lekglädje. Hon menar att behovet av att jobba med detta i kommunen är stort. – Det här är så viktigt, säger hon.