Många samtal till kvinnojouren

Våld och misshandel i parrelationer ökar runt julhelgerna.
– Ledighet, alkohol och att vara hemma är ingen bra kombination, säger Linda Dyhre på kvinnojouren i Kungsbacka.

Mellan 2016 och 2018 anmäldes ungefär 32 000 fall av kvinnomisshandel i parrelation i Sverige. Detta enligt siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå) som nyhetsbyrån Siren sammanställt. Flest anmälningar görs i januari enligt rapporten. För Linda Dyhre på kvinnojouren i Kungsbacka är erfarenheten densamma.

– När man är hemma och ledig kanske det dricks mer. Ledighet, alkohol och att vara hemma är ingen bra kombination. Ofta klarar man jul- och nyårshelgerna, kanske håller ihop när barnen är hemma. Sedan kommer det efteråt. Och då kan det vara någon liten droppe som får bägaren att rinna över, säger hon.

Det är dock inte alltid fysiskt våld det handlar om. Linda Dyhre berättar att man pratar om fem olika sorters våld: fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, och ekonomiskt.

Vad innebär materiellt våld?

 – Att man tar sönder den andres saker, ofta saker som man bryr sig mycket om. Det kan vara arvegods eller gåvor till exempel. Allt handlar om kontroll och att söndra, säger Linda Dyhre.

Händelsen i Kungsbacka mellan juldagen och annandagen har inneburit fler samtal för Kungsbacka kvinnojour.

– Ja efter nyheten om att en kvinna blivit mördad är det många som har hört av sig.

Linda Dyhre är dock noga med att påpeka att det inte alltid är, eller måste vara den som är utsatt som hör av sig. Det kan även vara vänner, anhöriga och närstående, eller arbetsgivare.

– Och därför är det så viktigt att människor är medvetna om att vi finns. Om det är akut kan vi ordna skyddat boende, och om någon vill anmäla så stöttar vi och kan även vara med på rättegångar. Då träffas vi för anonymt samtal. Att ha dessa samtal är en viktig del av vår verksamhet.

 

Viktigt att ta på allvar

För många kvinnor som hamnat i en relation där våld förekommer kan ansträngningen det innebär att ta sig ur situation vara tuff. Ibland kan det till och med vara svårt att inse allvaret i situationen, enligt Linda Dyhre.

– Det har kanske varit fantastiskt från början. Man älskar den här personen och håller sig kvar vid de sidor han först visade. Om det då sen förekommer våld eller hot om våld, så vågar man kanske inte prata med andra, eller så skäms man.

Och just därför, menar hon, är det otroligt viktigt att ta ett rop på hjälp på största allvar.

– När en kvinna väl ringer då är det för att hon är livrädd. Man ringer inte i första läget. Utan det är först när man känner att det är riktigt farligt, säger Linda Dyhre.

Läs även: Kvinnan hade larmat om hot