Expertens svar om skulder och att spara till barn

Av Ronny Karlsson

Sparande till barn, skuldsanering och ansvar för lån. Det är några av ämnena som tas upp när kommunens ekonomiska rådgivare Anna Björnör svarar på frågor.

Vi ska starta upp ett sparande till vår dotter, men är osäkra på om vi ska spara i barnets namn eller i våra egna namn.

– Om ni väljer att spara i ert barns namn, så får barnet tillgång till pengarna när barnet fyller 18 år. Vi har tyvärr träffat unga vuxna som satt sprätt på stora summor så fort de fyllt 18 år, så prata därför gärna tidigt med barnet om att ni sparar och varför. Sparar ni i eget namn så behåller ni kontrollen och bestämmer själva när barnet ska ha tillgång till pengarna. Det bästa är nog att spara i eget namn, med barnet som förmånstagare, ifall något skulle hända er.

Min sambo har haft skuldsanering för många år sedan. Kan han få en ny chans med en ny skuldsanering?

– Din sambo kan få en ny skuldsanering om han har särskilda skäl till det. Det är dock få som får en skuldsanering två gånger. Kontakta gärna oss på Ekonomisk rådgivning, så kan vi tillsammans titta på det.

Jag är pensionär. Jag undrar varför jag får restskatt varje år?

– Jag gissar att det beror på att du får inkomster från flera håll. Pensionsmyndigheten har inte koll på det, så de tar inte hänsyn till om du har fler inkomster, såsom exempelvis olika tjänstepensioner. För att få rätt skatt är det bra om du ansöker om jämkning hos Skatteverket. Då informerar du om samtliga bruttoinkomster och eventuellt annat som påverkar. Efter det räknar Skatteverket ut hur mycket skatt du ska betala.

På min elfaktura står det att jag har ett anvisningsavtal. Vad betyder det?

– Det är ett avtal som du blir anvisad av elbolaget när du inte har gjort ett eget val. Dessa är oftast betydligt dyrare än om du gör ett eget val. Jag råder dig därför att ta ställning till om du vill ha ett fast eller rörligt elavtal. På så vis kommer dina elkostnader förmodligen att sjunka. Kontakta ditt elbolag, eller passa på att byta leverantör om de är billigare.

Min före detta är huvudansvarig för ett lån som vi är solidariskt ansvariga för. Han säger att han inte klarar av att betala på lånet. Måste jag ta över halva lånet då?

– När ni är solidariskt ansvariga innebär det att ni är lika ansvariga båda två för att hela lånet betalas. Om din före detta ställer in betalningen, får du om du kan ta över månadsbetalningen. Om du inte kan det kommer förmodligen skulden att hamna på inkasso och sedan hos Kronofogden. Om du som medlåntagare behöver betala mer än halva skulden har du rätt att kräva din före detta, den del som överstiger 50 procent. Det kallas för regressrätt.