Föräldrar protesterar mot nekad skolskjuts

Vägen är så smal att två bilar inte kan mötas. Maria Grunditz son hänvisas till att gå till skolan på den här vägen. Bilden är en illustration som hon har skapat. Foto: Privat   Vägen saknar vägren, är så smal att två bilar inte kan mötas i bredd och saknar belysning. Trots detta måste barn gå här till skolan. Oroliga föräldrar har nu gått samman och protesterar mot kommunens avslag på skolskjutsansökningarna.   I januari blev en elvaårig pojke påkörd av en bilist på väg till skolan. I juni var en tolvårig flicka på cykel inblandad i en trafikolycka. På samma sträcka ska barn i Ölmanäs gå till Åsaskolan och hem varje vardag. Maria Grunditz tioåriga är en av dem. – Vägen har inga vägrenar och är så smal att två bilar inte får plats och det händer olyckor där hela tiden. Det är farlig för oss vuxna att färdas på och här ska skolbarn gå, säger Maria Grunditz.   Det rör sig om Stenavägen och Ölmanäs Ringväg och tidigare har Åsaskolan delat ut busskort till alla elever som tog sig till skolan den sträckan. Men vid årsskiftet centraliserades frågan om skolskjuts och numera måste alla ansöka om det individuellt hos kommunen. I Ölmanäs har föräldrar till barn som går på skolan fått avslag på sina ansökningar. – Huvudsaken är att de inte har tillräckligt långt till skolan. De uppfyller inte kraven för att få skolskjuts enligt de kilometeranvisningar som beslutades i kommunfullmäktige 2015, säger Margareta Ljungqvist, verksamhetschef på Förskola och grundskolas avdelning för myndighet och stöd. Hur långt till skolan barnen måste ha för att få skolskjuts beror på vilken årskurs de går i. I årskurs fyra och fem är det tre kilometer som gäller enligt kommunens regler.Maria Grunditz har inte fått sitt beslut ännu, men hennes son har över två kilometers gångväg till skolan såhon förväntar sig ett avslag. – Det är inte avståndet som är problemet. Det är att vägen inte är säker, säger hon.  
Maria Grunditz och andra föräldrar i Ölmanäs protesterar mot att de har fått avslag på ansökningar om skolskjuts. Foto: Privat   I maj i år gjorde teknikförvaltningen en utredning av trafiksäkerheten på skolvägen och kom fram till att det inte är säkert att gå på delar av vägen, trots att hastigheten sänkts från 50 kilometer i timmen till 40. Men förvaltningen för Förskola och grundskola delar inte teknikförvaltningens helhetsbedömning. – Där vi inte har följt teknikförvaltningens rekommendation är en raksträcka på 128 meter med 40 kilometer i timmen som hastighetsgräns. Där har vi gjort en annan bedömning för att vi har kollat på vägen och tycker att den är trafiksäker. Vi har även kollat hur förvaltningsrätten har prövat dessa ärenden i andra kommuner, säger Margareta Ljungqvist. Ni tycker alltså att vägen är säker för ett barn att gå på? – Ja.  Vägen saknar även belysning och i kommunens avslag på ansökningarna skriver man att bedömningen utgår från att barnet är utrustad med reflexväst och ficklampa. Men enligt Maria Grunditz räcker inte det.  – Nu är det ljust ute men på vinterhalvåret måste barnen gå i mörker. Jag tycker inte att det är rimligt att de hänvisar till reflexväst och ficklampa när kommunen själva bedömer vägen som icke-trafiksäker, säger Maria Grunditz.     Ett hundratal föräldrar har reagerat på avslagen och gått samman i sociala medier för att gemensamt driva frågan. Många har överklagat sina beslut eller ska göra det. Maria Grunditz känner sig inte säker med att släppa iväg sin son på vägen till hösten när skolan börjar. – Det känns väldigt läskigt att barnen ska gå på en väg som kommunen har dömt ut som en icke-säker gång- och cykelväg. Där ska inte skolbarn gå. Barn under 13 år är inte trafikdugliga enligt Nationalföreningen för trafiksäkerheten, de har inte de förutsättningar som behövs vistas i en trafikmiljö, säger hon.