Hårt jobbande kvinnor fick egna vägar

Av Ronny Karlsson

De tio kvinnorna slet hårt i sina torp, och gjorde i perioder allt arbete när männen bland annat hade arbetsplikt på gården. Föga anade de då att de alla skulle få varsin väg i Björkris uppkallade efter sig.

Det var under 1920-talet som torpen kunde friköpas, och under många år var torpen ett arrende från den gård de hörde till.
På torpen under 1800-talet fanns ofta starka kvinnor, som hade ansvar för barn och hushåll. Men de skötte också männens sysslor när de var ålagda att fullgöra sin arbetsplikt på gården, eller sökte sig till andra sysslor för att skapa intäkter.
Detta var i en tid då det saknades rinnande vatten, avlopp, el, blöjor och välisolerade hus.

Samtidigt var det männen som styrde och ställde, och de var till och med förmyndare för sina kvinnor.
De tio kvinnorna som nu fått sina egna vägnamn föddes alla utom en på 1800-talet. När det nya området i Björkris växte fram beslutade Kungsbacka kommun, på inrådan från Nordhallands hembygdsförening, att döpa tio gator efter kvinnor som verkat på torpen i området.

Mor-gatorna har fått sina namn från en tid då det fanns en titelsjuka i samhället. Titeln mor användes när någon som hade en befattning tilltalade en hemmavarande dam som hade hand om barn och hushåll. Till exempel var det mor som biskoparna använde som titel för de här kvinnorna.




Här är de tio kvinnorna som nu hedrats med varsin gata.
Mor Ingegerd: Hon föddes 1798 och hade då efternamnet Andersdotter. Hon bodde på torpet Hässlebacka och vid 1837 års husförhörslängd står hon som änka och innehavare av torpet. Ingegerd hade fyra barn som hade efternamnen Nilsson och Nilsdotter, vilket gör att man kan räkna ut faderns och makens namn.

Mor Maria: Hon bodde också på Hässlebacka, men inte under samma tid. Hon föddes 1853 och hade det fullständiga namnet Maria Lovisa Markusson. Det finns inget som pekar på att hon ska ha varit släkt med Ingegerd. Maria var gift med Carl Markusson, som jobbade som kusk hos biskopen, men som senare också fick ett ansvar som trädgårdsskötare. Carl ska ha rest till USA 1914, men avled i Sverige 1926.

Mor Britta: Hennes fullständiga namn var Anna Britta Carlsdotter och hon gifte sig med torparen och sjömannen Thalenius Caspersson. De bodde på torpet Vinterkärr och när maken var till sjöss fick Britta även göra de dagsverken som biskopen krävde av torpet. Det är möjligt att Britta även var gift en gång tidigare, då det finns två styvbarn registrerade på torpet. Thalenius och Britta fick i alla fall tre gemensamma barn.

Mor Charlotta: Hon bodde också på torpet Vinterkärr och var dotter till Britta. Allt tyder på att hon tog över torpet efter sin mamma, då hon står registrerad på torpet i husförhörslängorna från åren 1883-1895.

Mor Johanna: Johanna Helgesson föddes 1858 i Orred, Fjärås, och hade flicknamnet Zackrisson. Hon gifte sig Herder Helgesson och de levde tillsammans fram till hans död 1916. Herder jobbade som kusk hos biskopen och de bosatte sig i den nordligaste byggnaden i Vinterkärr. Där födde Johanna tolv barn på tolv år, och bland annat handlade det om tre tvillingfödslar. Tyvärr avled fyra av barnen innan de hunnit bli tio år. 1910 drabbades Johanna av ett höftledsbrott och hon fick ägna sig åt uppgifter som hon kunde utföra sittande under sina sista 27 år i livet. Hon avled 1937 och året efter revs de byggnader som hon hade bott i.

Mor Frida: Hennes fullständiga namn var Emma Elfrida Vilhelmsson. Hon kom tillsammans med maken Artur till Vinterkärr år 1932. Artur jobbade under lång tid vid varven i Göteborg, och då fick Frida ansvar för barn, hushåll och skötsel av torpet.

Mor Eleonora: Hon föddes 1808 med efternamnet Hyltén, men gifte sig med Anders Gustaf Andersson. De bodde på Kvarntorpet, där de finns registrerade under 1830- och 1840-talet. Familjen hade dessutom de två barnen August och Albertina.

Mor Albertina: Hennes flicknamn var Albertina Börjesson, men efternamnet byttes när hon gifte sig med Börje August Andersson. Albertina var född i Förlanda men flyttade in i Kvarntorpet när hon träffade August. En obekräftad uppgift gör gällande att August jobbade deltid som fjärdingsman i Tölö socken. Fjärdingsman var namnet på de poliser som jobbade på landsbygden. Deras barn tog sedan över torpet, innan det såldes till den kände pyroteknikern Evald Karlsson, som verkade på Hammargrens fabrik.

Mor Selma: Hennes fullständiga namn var vid födseln Selma Amalia Johansdotter och hon föddes 1854. Hon växte upp på Borgås och gifte sig 1877 med Sander Svensson från Voxlöv. I 1910 års folkräkning står Selma registrerad som skomakarhustru. De bodde på torpet Högaflotet och fick flera barn. Selma ska även ha spenderat två år i USA tillsammans med dottern Sara. De båda makarna avled 1938, men flera av barnen bodde kvar i området.

Mor Annie: Hon föddes 1899 på Holkeryd och hette då Annie Elisabet Börjesson. 1927 gifte hon sig med Harald Svensson. Harald var en ofta anlitad snickare, vilket gjorde att Annie fick ta ett stort ansvar hemma på torpet Högaflåget. Harald var känd som en stark man och många pratade om hans förmåga att klättra upp med bjälkar vid höga ladugårdsbyggen. Annie avled 1996 och var den sista i byn som upplevde torpartiden.