”Det var så skönt att Kungsbacka blev min stad”

Av John Skoglund

Lasse Kronér fyller 60 år. Kärleken till Onsala och Kungsbacka är djup. Metooskandalen blev en ”gamechanger” i hans liv.

När Lasse Kronér gör sina nio spelningar på Gottskärs hotell i december är det en nyss fylld 60-åring som julbordsbesökarna får möta med sin akustiska gitarr.
– Jag har inga ålderspreferenser och det har nog mycket med mitt arbete att göra, ena dagen jobbar man med Jan Malmsjö 89 år för att dagen efter att vara på scen med Danny 17 år. Sen kan siffran 60 för första gången kännas skum, min farfar är 60 år och han har varit död i hundra år, förklarar Lasse Kronér om synen på sin nya ålder.

Lasse Kronér bodde tidigare i kommunen i många år. Nu är boendet i Göteborg men tanken på Onsala och Kungsbacka finns där.
– Jag letade i Onsala efter nytt hus för att hela min vänskapskrets finns där, alla mina bästa kompisar bor där. Jag älskar Onsala. Det är bra utan att vara snofsigt. Jag gillar människorna och det är otroligt vackert. Jag tror aldrig jag har trivts så bra någon annanstans.

Åka in till stan brukar följa en motfråga – menar du Kungsbacka eller Göteborg.
– Jag tyckte det var så skönt att Kungsbacka blev min stad. När man skulle in till stan så var det till Kungsbacka.

Förundersökning och husrannsakan
Det var i oktober 2017 som bomben briserade i Lasse Kronérs liv. Löpsedlar om ”Sexuellt utnyttjande” klädde fasaderna över hela landet och fortfarande kan han märka av effekterna av det.
– Har ett företag ett stort event och mitt namn kommer upp så tror jag att det fortfarande kan vara en belastning, då får typ David Helenius uppdraget i stället, säger Lasse Kronér som är väldigt tydlig med att förundersökningen lades ner av åklagare och efter husrannsakan där polisen gick genom allt i hans liv, så hittades inte en enda sak som pekade mot att han var skyldig.

Lasse Kronér har skrivit två böcker som är klara. En bok är 79 kapitel och 600 sidor men den kommer aldrig ges ut. Den heter #jagmed och är skriven som ett terapeutiskt led i att hantera den situationen han hamnade i.
– Det har gett mig vetskapen om vilka som är mina riktiga kompisar. Det är svårt när man varit så mycket offentlig som jag varit att veta vem som egentligen tycker om en. Det fick man reda på ett hårt men väldigt bra sätt här.

Jonas Gardell och Mark Levengood
Han berättar att tiden som följde stängde han in sig hemma, gick upp massvis i vikt och det visar att när han tog tag i det så rasade han hela 47kg. Det var massvis med ”jävla” stockholmsnummer som ringde men inte de han verkligen ville att det skulle vara, hans artistkollegor. De vågade inte sig ut i det lavinartade mediadrev som det innebar.
– Men efter två månader och all heder till Jonas Gardell, ringde han och jag hade ju inte varit utanför dörren. Jonas och Mark ville bjuda mig på middag när de skulle besöka Göteborg och jag förklarar att det inte går, men Jonas drog ut mig till restaurangen och det var vi och Ulla Skoog. Att sitta på den middagen det var en upplevelse för livet, då mådde jag som sämst, det var verkligen fantastiskt gjort av dem. Jonas sa under middagen, när den här skiten är över och du ska göra första Doobidoo då vill jag vara med, och det var han och Morgan Alling. Han var också en sådan som messade. Det är så himla fint att vissa vågar stå upp när det blåser som tuffast.

Doobidoo
Han var gatumusikant i Göteborg mellan 1979–1987
– Det var en väldigt bra skola, det var min utbildning, där lärde man sig framför allt för att få en publik att stanna, improvisation.
Idag är han mest känd för de alla program i TV som han kört. Melodifestivalen, Musikjägarna, Vem är bättre än en femteklassare och Doobidoo.
– Doobidoo, de ringde från en tidning i morse och säger att vi slår ”Så mycket bättre” med 300 000 tittare, hur gick det till. Det programmet har lagt sju miljoner i reklambudget och var enda tidning pratar om det.

Varför tror du att det är så populärt?
– Det är skitsvårt, men jag har en tes om detta. Alla produktioner ska gå så snabbt som möjligt och gärna ha mindre folk på lönelistan. Men jag gör tvärtom, fler i bandet och längre dagar. Artisterna kommer till mig klockan tio på morgonen och sen när vi kör på kvällen så har jag haft ”stand up” en timme med publiken och pratat med artisterna hela dagen, så när vi går in och kör är alla supersoft och levererar mycket bättre och när folk sitter hemma så går det genom rutan. Detta är så analogt, så enkelt det är gammal TV med ett blink. Då får Helenius kristallerna medan jag får tittarna, säger Lasse Kronér med ett flin på läpparna.

Elton John och Celine Dione
När Leif ”Loket” Olsson lämnade Bingolotto fick Lasse Kronér frågan om att ta över och han gav Gert Eklund en lista på tio krav som han ville ha igenom, han fick genom alla.
– En av punkterna var att förändra musiken och ha ett liveband i studion. Det ska vara livemusik och alla skrattade åt mig men ett halvår senare satt jag med David Bowie i direktsändning. Är det något jag ska slå mig för bröstet åt så är det mitt kämpande för livemusiken. Jag fick dit Paul McCartney, Celine Dione, Dolly Parton, Rod Stewart, Tom Jones, David Bowie, Elton John, Status Q, Deep Purple, Mark Knopfler listan kan göras hur lång som helst.

Det mesta av Lasse Kronérs liv sker ju ändå utanför TV-rutan trots att han syns mer än de flesta andra.
– Jag målar med olja, men är helt värdelös och kommer aldrig ställa ut. Skriver extremt mycket. Jag spelar mycket TV-spel och helt galen i sällskapsspel. Jag fyller mitt liv medvetet med barnsliga saker, jag har väldigt svårt för att bli vuxen, avslutar Lasse Kronér innan han går ut på gatan där han direkt blir stoppad av folk som vill prata med honom.

Under torsdag-lördag under de tre första veckorna i december är det Kronérs Xmas på Gottskär hotell då Lasse kommer hem till sitt älskade Onsala igen för att spela och uppträda.