Få kläder återvinns

Nästan inga av de kläder som konsumeras i Sverige återvinns när plaggen inte längre går att bära eller göra om. Istället förstörs de.
– I bästa fall går de till fjärrvärme, säger Anders Persson, universitetslektor på sektionen för textil teknologi på Högskolan i Borås.

Kläder har betydligt längre livslängd än bara de säsonger som modet föreskriver. Mycket kläder lämnas också till second hand-butiker, när de inte längre passar eller bäraren bara har tröttnat på dem.

– Men det är en väldigt subjektiv gräns när kläder är för slitna för att användas och en del vill inte heller att kläderna ska ärvas eller säljas av personliga skäl, det kan till exempel handla om underkläder, säger Anders Persson.



 

En del butikskedjor tar emot gamla kläder från kunder, men det är i relativt liten skala. Kläderna är inte heller tänkta att gå till återvinning, utan säljs istället second hand.

– De i bäst skick säljs i Sverige, de lite sämre på andra marknader i Europa och de i sämst skick dumpas och säljs i tredje världen, där det bidrar till att slå ut den inhemska marknaden, säger Anders Persson.

Billigare på annat håll

Att uttjänta textilier hamnar i soporna är ändå en relativt ny företeelse. Fram till början av 80-talet var handeln med lump en rätt vanlig företeelse. Gamla tyger samlades in, sorterades och såldes tillbaka till industrin. I dag är så gott som all textilindustri försvunnen ur landet och återvinning av lump som del i ny textil råvara görs billigare på andra håll i världen.

– Sverige har en konstig textilstruktur i dag. Vi är råvaruleverantör, sedan är vi också längst upp i näringskedjan med design och handel.

Det är inte heller tillåtet för vem som helst att handla med textilt avfall.

– Det är kommunerna som har monopol på all avfallshantering. En del frivilligorganisationer försöker hitta sätt att vidareutveckla textilier som inte går att sälja, men där tittar man egentligen mellan fingrarna rent lagmässigt, säger Anders Persson.

14 kilo om året

Samtidigt finns det mycket uttjänta textilier över. Varje år köper svenska konsumenter i snitt 14 kilo kläder och textilier. Enligt Naturvårdsverkets senaste plockanalys (gjord 2016) för att bland annat undersöka hur mycket textilier som slängs, hamnar 7,5 kilo i de vanliga soporna. Ungefär tre kilo hamnar på second hand-marknaden.

– Sedan finns den informella delen där saker ärvs eller skänks till andra personer samt allt det som blir liggande i garderober. Den delen kan vi inte ha koll på, säger Yvonne Augustsson, handläggare med textil som sakområde på Naturvårdsverket.

Sortering

Samtidigt händer det mycket inom området textilåtervinning just nu. Det pågår en statlig utredning om ett eventuellt producentansvar och det genomförs ett antal projekt för att utveckla nya metoder att ta vara på textilfibrer. Det bedrivs också viss återvinning i industriell skala, bland annat på Värö Bruk som tar emot textilt spillavfall från andra företag för att göra råvara till viskos och tencel. Men då är det noga reglerat exakt vad man tar emot.

– Återvinningen av textilier bygger mycket på att sorteringen av olika material blir tillräckligt bra, säger Anders Persson.

Läs också:

Vinnare när kommunen lagar arbetskläder