Debatt: Frågan om kärnkraftens avveckling

Satsningen på eldrift för stålframställning och fordon innebär att Sverige behöver väldigt mycket mer elproduktion. Många företrädare för den gamla regeringen menar att en fortsatt utbyggnad av vindkraft är lösningen. För att det skall kunna fungera krävs lagringskapacitet och förut talade man om vätgasproduktion när det blåser, men verkningsgraden är låg och numera har man i stället börjat tala om batterier, där stora mängder litium behövs som råvara. Idag räcker vindkraften när det blåser medan dyr import från kolkraft och gaskraft behövs när det är vindstilla.

Slutsatsen är att kärnkraften behövs och om återstart inte är möjlig gäller det att så snabbt som möjligt bygga ny!

Motståndare till regeringen sprider i insändarkampanjer budskapet att vänsterpartierna inta är ansvariga för energikrisen i Sverige. Man brukar åberopa energiöverenskommelsen 2016, som är en överenskommelse mellan fem av svenska riksdagens åtta partier om långsiktig inriktning för svensk energipolitik.

Den ses som en betydelsefull politisk kompromiss efter decennier med partipolitiska meningsskiljaktigheter om den energipolitiska färdriktningen. Överenskommelsen slöts den 10 juni 2016 mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Syftet med överenskommelsen var att skapa långsiktiga spelregler för den svenska energiförsörjningen. Målet i överenskommelsen är att Sverige ska ha hundra procent förnybar elproduktion år 2040. Man kan se överenskommelsen som ett försök från den borgerliga oppositionen att rädda kvar någon kärnkraft och vid denna
tid var Anna Kinberg Batra partiledare för Moderaterna. Den 10 december 2019 lämnade (M) och (KD) energiöverenskommelsen. Då blev överenskommelsen beroende av en enda röst i riksdagen.

I januari 2020 förlorade Sverigedemokraternas förslag att stoppa regeringens beslut att stänga de två reaktorerna Ringhals 1 och 2 med en rösts marginal. Det innebar att de fyra vänsterpartiernas ledamöter mangrant röstade för att nedmontera Sveriges elförsörjning så sent som 2020!

Avvecklingen av kärnkraftverken föregicks av en höjning av effektskatten till 14 770 kr/(MW, månad) den 1 augusti 2015. Några månader senare, den 14 oktober beslutades nedläggningen av reaktorerna O1
och O2 i Oskarshamn och dagen efter kom avvecklingsbeslutet för Ringhalsreaktorerna R1 och R2. Det var alltså den socialdemokratiska regeringens beslut om skattehöjning som orsakade nedläggningarna, så när man säger att kommersiella bedömningar avgjorde detta så ljuger man.

Vattenfall har dessutom fastslagit att reaktorernas livslängd kan förlängas med 20 år utan problem.

Sören Lindgren