Corona gör det svårare att betala kontant

347 kronor. Så mycket kontanter tar den genomsnittliga kungsbackabon ut från Bankomaten varje månad. Det är minst i länet. På sikt kan det låga intresset för kontanthantering göra det ännu svårare att ta ut och betala med kontanter i vår kommun.

Kontanthanteringen minskar i rask takt i hela Sverige. Välkommet tycker många av de som riskerar att bli rånade och som tvingas betala för dyra säkerhetslösningar och försäkringar när pengarna ska hanteras och transporteras av olika aktörer. Men samtidigt något som kan bli förödande för den som redan lever i digitalt utanförskap.

Viktig krisberedskap

Att vi alla har kontanter hemma är också en viktig del av vårt samhälles krisberedskap. Pengarna behöver vi om till exempel våra telekomsystem eller vårt elnät plötsligt skulle slås ut.

Coronapandemin är förvisso en samhällskris, av format. Men den är en kris av ett slag som snarare visat sig kunna bli ytterligare en spik i kontanthanteringens kista, än det motsatta.

Ändrade betalmönster

Det elaka viruset har fått oss att ändra våra konsumtionsmönster och betalvanor, så att allt fler affärer numera görs upp digitalt. Under det andra halvåret i fjol, minskade uttagen från Bankomaten med 24 procent, jämfört med samma period 2019.

– Den stora minskningen av kontantuttag förklaras delvis av coronakrisen. Många har varit hemma mer, konsumerat mindre och förändrat sina betalningsvanor, säger Johan Nilsson, kund- och marknadschef på Bankomat AB.

Minst kontanter i Kungsbacka

I riket som helhet minskade fjolårets kontantuttag från 42 miljarder kronor 2019, till 34 miljarder. Av dessa stod hallänningarna för 955 miljoner.

Den genomsnittliga hallänningen tog 2020 ut 473 kronor per månad och satte i medeltal in 131 kronor per månad i länets in- och uttagsautomater. Kungsbackaborna hanterade dock betydligt mindre kontanter. Med 347 uttagna och 92 insatta kronor per månad är vi i dagsläget de länsbor som snabbast av alla medverkar till en utfasning av kontanterna.

”Kontanter är viktiga”

Bekymmersamt, tycker Johan Nilssson.

– Även om efterfrågan på kontanter nu minskar snabbt finns fortfarande ett stort samhällsbehov av en fungerande kontanthantering. Kontanter är viktiga både för människor i digitalt utanförskap och för samhällets krisberedskap, säger han

Nilsson är inte ensam om att känna oro. Även regeringen ser den minskade kontanthanteringen som ett problem. För att garantera att tillgången på kontanter i vårt samhälle är tillräckligt god för att vi ska klara oss i ett digitalt krisläge tillsatte man i december förra året en utredning – Statens roll på betalningsmarknaden.

Kräver statliga insatser

Utredningen leds av tidigare moderatledaren Anna Kinberg Batra, som fått i uppdrag att undersöka och ta ställning till statens respektive näringslivets framtida roll på betalningsmarknaden.

För Johan Nilsson är svaret redan givet.

– Vad som nu krävs är en rad statliga insatser för att kontanthanteringen ska fortsätta att fungera. Det borde vara självklart att ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur ska ligga på staten och inte på marknadsaktörer, säger han.