Bökar för en miljard – nu ska vildsvinen stoppas

Förut var vildsvin i svenska skogar något verkligt exotiskt. Idag drar de vildsinta grisarna runt längs vägarna i stora gäng och orsakar olyckor på bland annat Onsalahalvön. Totalt förstör de marker för mer än en miljard per år. Nu planerar staten en massiv motoffensiv.

De milda vintrar som blivit följden av klimatförändringarna har varit goda mot vildsvinen. Bristen på snö och skare har gjort det lätt för de vilda grisarna att hitta mat.

Det har lett till att vildsvinen, som förökar sig betydligt snabbare än annat klövvilt, på kort tid kunnat nå betydande numerärer.

300 000 vildsvin

Uppskattningsvis har vi idag 300 000 vildsvin i landskapen söder om Gästrikland och Dalarna. Det avspeglas tydligt i Viltdatas avskjutningsstatistik som visar att antalet vildsvin som fällts av svenska jägare ökat stort – från 300 djur år 1990 till 115 000 individer år 2017.

Siffran kan jämföras med antalet skjutna älgar, som under samma period minskat från 130 000 djur, till 85 000.

Onsalahalvön extra utsatt

Vildsvinsstammens snabba ökning ställer till problem. Lantbrukare får sina grödor förstörda när stora grupper av vildsvin bökar upp deras åkrar. Antalet trafikolyckor med vildsvin inblandade ökar också stadigt. I Halland med hela 118 procent, mellan 2015 och 2018.

2015 skedde totalt 170 vildsvinsolyckor i länet, varav 26 inträffade i Kungsbacka. Tre år senare var siffran uppe i 370 stycken, varav 76 rapporterades in från Kungsbacka kommun.

Trenden ser ut att bestå. Hittills i år har 326 vildsvinsolyckor skett i länet, av vilka 40 i Kungsbacka.

Värst utsatt är Onsalahalvön samt väg 26 mellan norra infarten från E6 till Oskarström och riksväg 15 från Hallarna och förbi Fyllinge i Halmstad kommun.

Skrämmer villaägare

På senare tid har det också blivit allt vanligare att vildsvinen går in i bostadsområden och bökar upp villaträdgårdar. Något man bland annat haft stora problem med i Onsala.

Där har befolkningen på vissa håll inte bara fått sina rabatter förstörda utan också känt sig rädda för att bli angripna av de stora och potentiellt aggressiva djuren.

Kan sprida svinpest

Vildsvinens växande population utgör även en risk för spridning av den smittsamma virussjukdomen Afrikansk svinpest. Pesten drabbar inte oss människor. Men den medför stora förluster för de grisuppfödare vars djurbesättningar smittas.

Vill inte svältförvalta

Några riktigt kalla vintrar, med djup tjäle och mycket snö, skulle decimera vildsvinsstammen. Kultingarna, som föds i januari och februari, skulle få mycket svårt att klara sig under sådana omständigheter. Men det är inte vad Naturvårdsverket i första hand hoppas på.

– Vi vill att viltet ska förvaltas genom jakt och inte genom svält, säger Christer Pettersson – vildsvinsexpert på Naturvårdsverket till dn.se.

Vildsvin över disk

Sedan 2007 finns en plan för förvaltning av den växande vildsvinsstammen. Men åtgärderna i den har inte gett tillräcklig effekt. Nu föreslår Naturvårdsverket, på regeringens uppdrag, flera uppdateringar av planen.

Genom ökad avskjutning av vildsvinssuggor och förenklad kötthantering vill myndigheten minska antalet vildsvin och göra vildsvinskött till ett naturligt inslag på de svenska middagsborden.

Nya fångstmetoder

Utökat geografiskt samarbete kring inventering och jakt ska ge bättre koll på stammens utbredning.

Samtidigt ska fler skadeförebyggande åtgärder och tillåtande av nya fångstredskap och metoder för skyddsjakt minska antalet trafikolyckor och andra störningar som vildsvinen orsakar.

Naturvårdsverket vill även införa nya, mer restriktiva, rekommendationer för bland annat stödutfodring av vildsvin och för vildsvinsjakt med hund.

Naturvårdsverkets förslag ska nu ut på remiss, till bland annat Svenska jägareförbundet.