Annons

Allemansrätten ger frihet under ansvar

Att fler och fler söker sig ut i skog och mark betraktas av många som positivt. Men det aktualiserar också frågor om allemansrätten och vad man egentligen får och inte får göra i skogen. Conradin Weindl på Länsstyrelsen upplever att allemansrätten har blivit mer omtvistad.

Nyheter | 08 Augusti 2020 07:00

Allemansrätten gör att man får vistas på annans mark, men man får inte störa eller förstöra. Bengt-Erik Kärrbrand har fått sin stengärdesgård nedriven vid ett flertal tillfällen.

FOTO: Privat

Allemansrätten

Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar, regeringsformen. Däremot är den inte i sig en lag, eller definierad i lagtext.

Gäller för alla – privatpersoner, organisationer och turistföretag.

Består av såväl rättigheter som skyldigheter.
Mer information om allemansrätten hittar man hos Naturvårdsverket.

 Bengt-Erik Kärrbrand är en av de markägare som har märkt av ökade problem med förstörelse på sina ägor. När enskilda ryttare och grupper rider i hans skog när marken är blöt, blir stigarna leriga och i sämre skick för andra som vill rida eller vandra på dem, när det är torrt.

Dessutom har Bengt-Erik fått sin gärdsgård i sten nedriven vid ett flertal tillfällen.
– I april kom jag ner och såg att gärdsgården var nedriven på flera ställen. Då byggde jag upp gärdsgården, men den har rivits ned två gånger till sedan dess, säger Bengt-Erik Kärrbrand.
– Det skapar merarbete och irritation, tillägger han.

Rätar ut frågetecken

Vad är det då egentligen som gäller i skogen? Conradin Weindl är friluftsstrateg på Länsstyrelsen i Halland och har hand om frågor som rör allemansrätten. Han hjälper till att reda ut begreppen och räta ut frågetecknen. Generellt kan man säga att man har rätt att rida i någon annans skog, men inte om det orsakar skada, som i Bengt-Erik Kärrbrands fall.

– En grundregel i allemansrätten är att inte störa och inte förstöra. Du får vistas tillfälligt på annans mark utan att fråga om lov, men du ska inte förstöra. Med ridning är det så att om det är blött i markerna ska man inte rida, för det kan bli spår. Man får ta till allmänt vett och läsa på lite om vad som gäller, säger Conradin Weindl.

Råder samma regler på mark som ägs av en privatperson som på mark som ägs av exempelvis kommunen eller staten?
– Ja, absolut. Innebörden av allemansrätten är att den gäller på annans mark, även privatägd mark. Sedan finns det några undantag, till exempel gällande hemfridszoner och växande grödor, förklarar Conradin Weindl.

Får man sätta upp staket eller skyltar som avvisar folk från ens mark?
– Nej, inte på mark där allemansrätten gäller. Om fastighetsägare sätter upp skyltar som avvisar från områden kan detta anmälas till kommunen. Kommunen kan bevilja tillstånd för sådana skyltar, men den kan också besluta om att skylten måste tas bort. Däremot får markägaren utan tillstånd sätta upp skyltar som avvisar folk från tomt, plantering eller särskilt skadekänslig mark.

I de fall markägare försvårar tillgängligheten till områden som allmänheten enligt allemansrätten ska kunna nyttja, till exempel genom att sätta upp staket, kan privatpersoner anmäla det till Länsstyrelsen. I många fall kan Länsstyrelsen då kräva av markägaren att hen inrättar grindar i staketet för att tillgängliggöra för personer som vill passera.

Få fall går till domstol

Om man som markägare upplever att folk nyttjar ens mark på ett sätt som orsakar skada ska man i första hand försöka prata med personen eller personerna i fråga. Hjälper inte det kan man polisanmäla.

– Blir det en konflikt om allemansrätten är det i slutändan domstolarna som avgör. Det finns ganska få domstolsbeslut kring allemansrättens innebörd. För det mesta gör varken markägaren eller friluftsutövaren sig besväret att ta det så långt, och det leder till tolkningsproblem, säger Conradin Weindl.

Att göra skada, skräpa ned, tälta längre än vad som är tillåtet, parkera husbil i terräng, gå på åkermark med växande grödor och att elda trots eldningsförbud eller på otillåtet underlag är exempel på sådant som privatpersoner kan polisanmälas för.

Finns råd och vägledning att få

Man kan även höra av sig till Länsstyrelsen för att få råd och vägledning om allemansrätten, både som privatperson och som markägare. Conradin Weindl berättar att allmänheten hör av sig i högre utsträckning än markägarna.

– Det är mer klagomål från den sidan, från folk som känner sig hindrade från att utöva allemansrätten. I allmänhet upplever jag att allemansrätten har blivit lite mer omdebatterad, fler konflikter kommer upp.

Dialogen är viktig

Samtidigt har allemansrätten ett starkt stöd hos Sveriges befolkning. Enligt Naturvårdsverkets friluftsvaneundersökning från 2018 anser över 90 procent av svenskarna att allemansrätten är värd att försvara.

– Den har fortsatt väldigt högt stöd, säger Conradin Weindl.
Överlag tror Weindl att kommunikation är nyckeln för att undvika konflikter kring nyttjandet av skog och mark.

– Råkar man bara passera någonstans behöver man inte ha dialog med markägaren, men för grupper som vistas någonstans regelbundet är det jätteviktigt, säger han.

 

Annons

KOMMENTERA ARTIKELN

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.

Läs Även

Stoppade lastbil – hittade tjuv med motorcykel

Blåljus När polisen kontrollerade en lastbil i natt, hittade de en misstänkt tjuv med en nystulen motorcykel i skå...

Älgolycka på E6

Blåljus Flera fordon har krockat på E6 mellan Kungsbacka och Sandsjöbacka. Det är mycket begränsad framkomlighet. Olyckan inträffade 06:16 ...

Halländsk bokmässa inställd

Nöje & Kultur För första gången på sju år ställs bokmässan i Halland in. Restriktionerna som följer ...
Annons