Arkivbild.
Den första månaden med amnesti för explosiva har resulterat i att 41 kilo krut har samlats in i Hallands län.
– Det var en i Kungsbacka kommun som hade mer än 30 kilo dynamit, säger Lars Holmdahl, polisens samordningsansvarig för amnestin i region Väst.
Nu har det lugnat sig, men när amnestin infördes den 15 oktober fick polisen in en anstormning av personer som ville få explosiva varor upphämtade av polisen, berättar Lars Holmdahl.
– Speciellt Nationella bombskyddet har fått jobba väldig hårt. De har hand om alla ärenden som är av klass 3, de farligaste ämnena som man inte ska pilla på om man inte är proffs. De har fått täcka hela Sverige men att omhänderta dessa, säger han.
Till polisen i region Väst har hittills 92 personer anmält att de haft den typen av varor i sin ägo, och vissa har haft mer än andra.
– Det var en i Kungsbacka kommun som hade mer än 30 kilo dynamit och stor mängd sprängpatroner till dynamiten. Det var en rätt så stor post, säger Lars Holmdahl.
Varför någon hade mer än 30 kilo dynamit vet man inte. Men enligt Lars Holmdahl kan det finns många orsaker till varför personer har explosiva varor.
– Ibland kan det vara en gammal änka som ringer och säger att hon har handgranater som hennes man haft sedan andra världskriget, säger han.
Den tidsbegränsade amnestin innebär att den som har explosiva varor i sin ägo utan tillstånd, straffritt kan få det omhändertaget av polisen. Det kan röra sig om bland annat dynamit, handgranater, fyrverkeripjäser, nödraketer, bengaler och pyrotekniska artiklar. Mängden som polisen omhändertar mäts i antal kilogram krut och hittills har de första 14 dagarna av amnestin sammanställts. I Hallands län omhändertogs 41 kilo krut mellan den 15 oktober och 31 oktober och i hela region Väst är siffran 96 kilo.
Läs mer i fredagens papperstidning.
Dramatisk historia när fattig sjöman blev dansk hjälte
"Jag vill först få folk att skratta så att snoret rinner och sedan att de går och röstar"
"Det här är gamla värderingar som vi behöver hjälpas åt att ändra på"
Nu ska politikerna avgöra om förslaget blir av
Det hade varit en dröm sedan hon var barn. Men utlandstjänstgöringen blev en mardröm med sexuella trakasserier och mobbning i hennes närmaste grupp. Nu delar Emilia Åhfelt med sig av sina erfarenheter, bland annat vid föreläsningar inom Försvaret. – I början grät jag på scenen varje gång jag föreläste. Men min livsuppgift är att sprida kunskapen om sextrakasserier och mobbning vidare, säger hon.





