Vardaga svarar på kommunens kritik

Kommunens kritik mot Vardaga är svidande, i den lex Maria-anmälan som nu gjorts.
– Det finns delar som inte har varit bra, säger Gertrud Öjetoft, regionchef på Vardaga.

Kommunens utredning visar på flera stora brister i Kollas hantering av covid-utbrottet i månadsskiftet november/december.

Till del handlar det om samma saker som Kommunal tog upp i sin anmälan till Arbetsmiljöverket, som nyss fattade beslut om att inte vidta åtgärder.

Ska ha funnits riskanalys

Utbrottet spred sig över stora delar av boendet: sex patienter smittades på en enhet, nio på en andra, fyra på en tredje, två på en fjärde och en på en femte.

En enhet förblev smittfri.

Av 22 smittade boende, avled hälften.

Enligt utredningen hade det inte gjorts någon riskanalys utifrån ett patientperspektiv innan utbrottet.

– Men det är något som inte stämmer. Vi hade gjort en riskanalys redan i våras, men kommunen frågade inte efter den. Varför vet jag inte, säger Gertrud Öjetoft.

Brister i hygienen

I samma veva som covid-19 bröt ut på Kolla, hade ett antal anställda valt att säga upp sig. Dessutom smittades sammanlagt 23 anställda. Bemanningen bestod därför till del av timvikarier, som saknade tillräckligt kunnande.

– Ordinarie personal hann inte med att stötta vikarierna tillräckligt och en del saknade omsorgserfarenhet och hade inte kunskap om de basala hygienrutinerna och korrekt användning av skyddsutrustning, står det i kommunens utredning som ledde fram till lex Maria-anmälan.

Det är en brist som även Kommunal tog upp i en 6:6a-anmälan om brister i arbetsmiljön, som gjordes till Arbetsmiljöverket den 4 december. I sitt svar till myndigheten samma dag skrev Tomas Gustavsson, vice regionchef på Vardaga, att det fanns rutiner på boendet, samt att Vårdhygien Halland hållit extra utbildningar under veckan.

På synpunkterna om brister gällande handsprit och skyddsutrustning som Kommunal hade i sin anmälan, svarade Tomas Gustavsson att verksamheten har god tillgång till skyddsutrustning, att personalen använder munskydd och visir, långärmade förkläden vid risk för nedsmutsning i det patientnära arbetet och att handsprit används.

Men också om det fanns tillgång till materielet, i kommunens utredning framgår det att skyddsutrustning och handsprit användes på ett felaktigt sätt. Munskydd har använts fel, skyddskläder har hängts upp eller släpat i golvet och det har inte funnits handsprit i alla rum.

Många sjuka samtidigt

Enligt Gertrud Öjetoft ska den personal som man tog in vid tiden för utbrottet ha haft undersköterskeutbildning.

– Vi har rutiner för hur man ska arbeta. Sedan kan det funnas enskilda individer som inte har använt utrustningen rätt, men jag kan inte svara på hur de kan ha missat det. Det borde inte vara möjligt att någon använder munskydd fel. Det stämmer också att det i början kan ha saknades handsprit i enstaka rum, men det åtgärdades sedan. Man måste också komma ihåg att många i personalen, inklusive chefer, blev sjuka samtidigt, säger Öjetoft.

Kunskap fanns tillgänglig

I den utredning som Arbetsmiljöverket gjorde skrev Vardaga att man sedan den 23 november ökat bemanningen och på så sätt säkerställt att personal inte behöver gå mellan olika avdelningar under sina arbetspass. Samtidigt gäller kommunens utredning situationen i månadsskiftet november/december.

– Ja, så ska det vara, säger Gertrud Öjetoft.

Enligt den följde Kolla-boendet en vecka senare fortfarande inte kommunens riktlinjer för kohort-vård (de som är sjuka ska skiljas av från övriga boende), och att det, tillsammans med ambulerande personal, i sin tur kan ha bidragit till den stora smittspridningen.

– Det kan absolut vara så att det gick folk mellan de olika avdelningarna i början, det fanns också smitta på många av avdelningarna. Men det är klart att vi hade kunskap inom Vardaga om hur arbetet borde läggas upp. Sedan kom ju också verksamhetschefen från Vickan, där man ju hade covid i våras, och ledde arbetet. Redan då var en hel del redan åtgärdat, som att personalen börjat ta sina raster på avdelningarna istället för i det gemensamma fikarummet, säger Gertrud Öjetoft.

Saknades plan

Inte heller smittspårningsarbetet ska ha fungerat som det borde.

Enligt både den ansvariga verksamhetschefen på den vårdcentral som är knuten till boendet och kommunens medicinsk ansvariga sjuksköterska, MAS, fick de ingen information om det första sjukdomsfallet som inträffade i personalen två veckor före det stora utbrottet. Vårdcentralens enhetschef upplevde att det inte fanns en plan för hur man skulle agera vid smitta. När till exempel personalen skulle provtas för smittspårning ska den ordinarie verksamhetschefen på Kolla velat provta alla anställda på snabbt som möjligt, och personal som var hemma med symptom (och senare testade positivt) kallades till sin arbetsplats för att göra covid-test på plats.

– Jag kan inte svara på varför enhetschefen gjorde så. Men så vitt jag vet togs proverna utomhus och alla hade skyddsutrustning på sig.

Också kontakten med sjuksköterska och läkare var något som Kommunal tog upp i sin anmälan till Arbetsmiljöverket, när man tryckte på att det skulle finnas sjuksköterska och läkare tillgängligt för boendet. Vardaga hävdade då att samarbetet mellan verksamheten, sjuksköterskeverksamheten samt berörd vårdcentral är mycket väl fungerande.

Läs också:

Kolla under fortsatt utredning

Läs mer: 

Covid-utbrott på Kolla anmäls som allvarlig vårdskada

Arbetsmiljöverket ger Vardaga rätt 

Nytt covid-utbrott på Kolla

Personal vittnar om ohållbar situation på Kolla

”Det stämmer att det har slutat en del personal”

Anhöriga vittnar om bristande omvårdnad

Dödsfall på Kolla efter covid-utbrott

Du missar väl inte vår e-tidning? 

Läs e-tidningen här

Är du prenumerant? Kom igång här.