Tackade nej till extra ersättning till funktionshindrade

Personer med funktionshinder erbjuds möjlighet att delta i det som kallas daglig verksamhet som kommunen arrangerar. I Kungsbacka handlar det om drygt 200 personer.

Det är en form av sysselsättning som ska vara meningsfull och erbjuda stimulans, utveckling och gemenskap. Syftet är att bidra till den personliga utvecklingen och få ut deltagarna i samhället.

Många kommuner ger en liten så kallad habiliteringsersättning för de som deltar, men långt ifrån alla och inget som motsvarar en lön. Det har länge varit en konflikt bland de som engagerar sig i de funktionsnedsattas villkor.

Inför 2018 införde därför den rödgröna regeringen ett särskilt bidrag på 350 miljoner för att uppmuntra till höjd ersättning. Varje kommun fick tilldelat sig en summa efter särskilda nyckeltal. För Kungsbackas del handlade det om 1 960 000 kronor.

Men många kommuner lät bli att ta ut bidraget eller tog bara ut en liten del. Kungsbacka var en av dem.

– Vi rekvirerade 655 000 kronor och höjde bidraget från 36 kronor per dag till 56 kronor, säger Ann Törnqvist, verksamhetschef på Individ och familjeomsorg.

Varför inte hela bidraget?

– Det var oklara villkor för bidraget. Hur fick man använda det? Skulle det fortsätta fler år? Annars fick kommunen senare ta hela kostnaden för höjningen. Vi har ju ett långsiktigt ansvar.

Så många kommuner resonerade likadant att det blev kvar en stor pott som inte hämtats ut. Då fördelade Socialstyrelsen de kvarvarande pengarna bland de kommuner som ändå tagit ut en del. Den här gången blev det hela 4 miljoner till Kungsbacka! Men kommunen sa nej av samma skäl.

Hade man tagit emot allt, kunde dagersättningen höjts med nästan 200 kronor per dag, i stället för 20. Det innebär att den som deltog heltid i daglig verksamhet missade runt 3 600 kronor mer i månaden.

Och samma sak gäller för i år. Även 2019 tog Kungsbacka bara emot 655 000 kronor. Inget söktes ur extrapotten.

I grannkommunen Varberg resonerade man helt annorlunda.

– Vi rekvirerade alla pengarna vi blev tilldelade 2018, även ur den extra potten, och delade ut dem som bonus till deltagarna i daglig verksamhet. I år har vi i stället valt att lägga på 2 390 kronor per månad från juli till december. Alla som deltar har informerats om att det är ett extra bidrag, ingen permanent höjning, säger Karin Kärrengård, enhetschef på Socialförvaltningen i Varberg.

För deltagarna i Varberg innebär det alltså ett tillskott på drygt 14 000 kronor det här året, och en liknande summa förra året (hur mycket pengar kommuner får beror på nyckeltalen).

Även Karin Kärrengård är dock kritisk till den dåliga framförhållningen och osäkerheten kring bidraget. Blir det någon fortsättning?

Jo, i den nyligen framlagda budgetpropositionen finns bidraget kvar inför 2020, meddelar Socialstyrelsens utredare Robin Björk.

– Det är väldigt tråkigt att kommuner känner osäkerhet inför hur bidraget kan användas. Men det finns inget krav på att det måste vara en permanent höjning eller att man inte får betala ut det som klumpsumma.

Hur kunde man då Kungsbacka tacka nej till så stort bidrag?  Kalle Påsse Sundvall (M) är ordförande för nämnden för Individ och familjeomsorg, men han har ingen aning. Frågan har nämligen aldrig varit uppe i nämnden.

När beslutet för 2018 fattades existerade inte ens den nämnden – den uppstod efter valet som en sammanslagning av Funktionsstöd och IFO.

Beslutet att höja aktivitetsstödet från 36 till 56 kronor togs i nämnden för Funktionsstöd hösten 2017. Ordförande då var centerpartisten Kristina Karlsson.

– Höjningen hade inget med statsbidraget att göra, det visste vi inte om det skulle komma. Det var en höjning vi diskuterat länge.

Det var alltså förvaltningen själv som beslöt att inte använda statsbidraget. Är det rimligt att inte politiker får tycka till när det handlar om att avstå 5,5 miljoner? Den frågan vill inte Ann Törnqvist, verksamhetschef på Individ och familjeomsorg, kommentera.

Kalle Påsse Sundvall har ingen kritik mot förvaltningen.

– Att söka statsbidrag ska upp i nämnden. Men det står inget i delegationsordningen om vad som gäller när man inte söker bidrag. Så förvaltningen har inte gjort fel. Men det är en intressant fråga, ska sådana här känsliga beslut verkligen ligga på tjänstemän? Nu får vi anledning att titta på det.