Stort sparpaket i Göteborgs stift

Om tio år beräknas Göteborgs stift ha 20 procent färre medlemmar än i dag.
I förra veckan fattades därför ett första sparpaket på elva miljoner kronor, under perioden 2020 till 2022.
– Vi har bland annat tittat på vilka delar bara stiftet kan göra, och vilka där det finns andra alternativ, säger Jonas Ransgård, stiftsdirektor

Att kyrkan tappar i medlemsantal har länge varit känt. Samtidigt har antalet anställda på Göteborgs stiftskansli de senaste tre åren ökat från 60 till 140 anställda.
– Personalökningen beror bland annat på att Kyrkomötet fattade beslut om att upplösa Göteborgs kyrkliga samfällighet och att en hel del personal därifrån istället gick över till stiftskansliet, säger Ransgård.

Framför allt handlade det om ekonomer och löneadministratörer som placerades i en servicebyrå, med uppgift att serva församlingar med olika uppgifter, istället för att alla till exempel själva måste ha lönehantering. För att locka församlingarna att använda sig tjänsten har det än så länge varit gratis att använda just lönetjänsten.
Sammantaget har läget börjat göra rejäla avtryck i ekonomin och Göteborgs stift har därför gjort en genomgång av möjliga besparingar, som i ett första steg klubbades av stiftsstyrelsen i förra veckan.

Intern kritik

En annan av de planerade besparingarna handlar om att lägga ner avdelningen själavårdscentrum, något som lett till en del kritik inom kyrkan.
Själavård är beteckningen för de enskilda samtal en person har med en präst eller diakon och det kan handla både om att få andlig vägledning, men också stöd i en kris. Samtalen behöver inte alls vara kopplade till religion och till exempel tjänsten jourhavande präst räknas till själavården. Själavård är en del av arbetet i församlingarna, då framför allt med fokus på allmänheten. Man kan få själavård både i sin egen och en annan församling.

På stiftsnivå finns avdelningen själavårdscentrum, med tre anställda. Den vänder sig till anställda, förtroendevalda och ideella medarbetare i församlingarna, för att dessa ska få möjlighet att ha samtal med någon annan än en person de arbetar med.
Men enligt Jonas Ransgård är själavården inte en uppgift som just stiftet måste stå för. Enligt förslaget ska det istället anställas en pastorsadjunkt med uppgift att förmedla kontakter och samordna den själavård som behövs.
– Själavård är ju något som finns överallt i kyrkan, det är inte en kompetens som bara finns i stiftet. Med en adjunkt som förmedlar kontakten kan man därför se till att personal får prata med någon de inte arbetar med.

Spelar viktig roll

Patrick Lind, kyrkoherde i Fjärås-Förlanda församling , har ännu inte fått besparingsförslaget till sig. Spontant vänder han sig ändå mot förslaget att lägga ner själavårdscentrum.




– Själavårdscentrum spelar en ganska viktig roll i personalvården. Om det ska läggas ner behövs det först ett fullgott alternativ. Då tror jag inte att det räcker med att kunna träffa någon i en annan församling. Själavårdscentrum har haft en specialkunskap just för arbetsledare och personal inom kyrkan, säger Patrick Lind.

Per Jönsson, kyrkoherde i Tölö-Älvsåker och kontraktsprost i Kungsbacka har i likhet med Patrick Lind än så länge inte haft möjlighet att sätta sig in i besparingsförslaget, men tycker även han att han i sitt arbete som kyrkoherde har haft stor nytta av själavårdscentrum.
– Nu vet jag inte riktigt vilka möjligheter vi kommer att ha, vi måste hitta nya modeller att arbeta med. För den lokala församlingen innebär det här att det blir fler samtal för präster och diakoner.

 

Kränkande särbehandling

Samtidigt som stiftet påbörjar ett arbete att spara in på personalvården, har Arbetsmiljöverket nyligen påbörjat en nationell inspektion av kränkande särbehandling inom Svenska kyrkan och andra samfund.

Problem existerar, i samband med metoo skrev nästan 1 400 anställda kvinnor i Svenska kyrkan på ett upprop för att belysa maktmissbruk och övergrepp. Men trots den pågående genomlysningen av Arbetsmiljöverket kommer man inte att avvakta med avvecklingen av själavården och handledningen.
– Nej, besparingarna behöver göras nu och inte sedan. Men jag tycker det är bra att verket gör sin granskning. Det är svårt att veta hur mycket som sker och vad som hör samman med förväntningar, att alla ska vara snälla i kyrkan.

Patrick Lind tycker att arbetsmiljön i den egna församlingen Fjärås-Förlanda är bra, och pekar på att Försäkringskassan sedan många år tillbaka i omgångar har placerat folk där som behöver träna för att komma tillbaka till arbetslivet.
– Så arbetsmiljön här är läkande. Men jag tror att det är svårare i de riktigt stora enheterna med flera hundra medarbetare, som till exempel inne i Göteborg eller i Malmö som är en enda enhet. Här i Kungsbacka är enheterna mindre och jag tror att vi klarar oss väl, säger Patrick Lind.

Helsjöns folkhögskola

Bland punkterna på besparingar finns också Helsjöns folkhögskola, strax öster om Håfors och den sydöstra kommungränsen, där man till skillnad från i dag kommer att börja ställa krav på hur bidraget man betalar ut ska användas.
– Skolan får två miljoner kronor om året i bidrag, då är det också rimligt att det finns uttalat vad bidraget ska användas till. Det handlar inte om att det ska ges vissa kurser, men exakt vad som kommer att stå är inte formulerat än, säger Jonas Ransgård.