Domaren Altergren är alltid i händelsernas centrum

Av Eric Andersson

Domarrummet är en plats dit du ofta inte får tillträde om du inte är just domare. Vad sägs där inne och hur är det egentligen att vara domare? NH tog rygg på Jesper Altergren och hans assisterande domare före, under och efter en match i herrfyran.

FOTBOLL. Strax före klockan 18 rullar Jesper Altergrens bil in på Ögärdets IP. Det är en dryg timma kvar till avspark mellan IFK Fjärås och Galtabäcks BK i herrarnas division 4. Assisterande domaren Fredrik Kessler ansluter kort därpå och ytterligare en stund senare dyker även domartrions tredje medlem Mohammed Ali Rahimi upp. Det blir första gången Jesper Altergren dömer med den sistnämnde.

Jesper Altergren lade fotbollsskorna på hyllan 2016 efter närmare 18 år på fotbollsplanen. Tack vare sin svärfar kom han snabbt in på domarspåret och fastnade direkt.

Säsongen 2023 blir hans sjunde hela säsong och han är huvuddomare i fyran och assisterande domare i tvåan. För ett par veckor sedan gjorde han debut som assisterande domare i division 1 i matchen mellan Tvååkers IF och IK Oddevold.

Är det svårare att vara assisterande i tvåan än huvuddomare i fyran?

– Ju högre upp du kommer, desto enklare blir många av bedömningarna. Spelarna är skickligare och duellerna blir ofta renare. Men som assisterande är det svårare i och med att offsidesituationerna blir tightare när försvararna och anfallarna är skickligare på sina respektive positioner, säger 31-åringen.

Kan bli missförstånd

Efter en kontroll av Ögärdets gräsplan gås förutsättningarna för matchen igenom i domarrummet. Ordet "inte" ska undvikas när trion kommunicerar genom sina headset. Om tekniken strular kan det annars leda till oönskade missförstånd.

– I stället försöker vi använda ord som "spela" eller "okej" när bedömning tagits och spelet fortgår. "Blås", "offside" eller "ute" säger vi om spelet ska blåsas av. Det är också viktigt att respektive domare vet vad som förvändas av en vid olika situationer om headsetet skulle dö, säger Jesper Altergren till sina domarkollegor.

Trion spekulerar kring tänkbar matchbild, vilken nivå de ska lägga och andra saker som är bra att tänka på.

– Vanligtvis vill vi avvakta lite vid offsidesituationer, det kan hända att en spelare som inte är offsidestående ingriper i spelet först. Men det finns i alla fall ett undantag där vi vill flagga snabbt och det är om spelaren är offside och det finns en kollisionsrisk med målvakten.

Jesper Altergren berättar att han brukar vara ganska tolerant med gnäll och åsikter från spelare ute på planen. Kanske har det att göra med att han själv, enligt egen utsago, inte höll igen med kritiken mot domare när han själv spelade.

– Jag ger hellre spelaren en tydlig tillsägelse och hoppas få effekt av det än att vifta med korten direkt. När jag själv spelade var jag förmodligen en av de som gnällde absolut mest på domaren. Det kanske gör att jag är mer tolerant, men det får aldrig bli personliga saker eller direkta kränkningar.

Men det som benämns som långväga gäster ska bestraffas direkt.

– Springer någon 30–40 meter bara för att klaga, då vill jag ha den inputen från mina assisterande så vi kan varna spelare som agerar på det sättet. Vi vill få bort att spelare kommer springandes mot oss, säger han och fortsätter:

– Håll koll på spelet bakom min rygg. Har det varit en hörna och ena laget ställer om så kommer jag bara vända mig om och sticka för att följa med i spelet. Ofta är det många spelare kvar i straffområdet då och där får ni hålla koll så det inte kommer någon eftersläng eller blir gruff av något slag.

Lugn match

Matchen i sig blir en lugn sådan och det mest händelserika i första halvlek var när skruven som håller Fredrik Kesslers flagga på plats lossnar och spelet får hållas i några sekunder.

I slutet av halvleken blir Fjäråsanfallaren Oliver Nåfors irriterad över att inte fått med sig en frispark efter en duell på mittplan.

– Du står ju tre meter ifrån situationen?

– Ni drar lika mycket bägge två, kontrar Fredrik Kessler.

Under pausvilan är det främst en spelare i Galtabäck som fångat domartrions uppmärksamhet.

– Han är framme och har åsikter på i princip alla situationer som går emot sitt lag. Han har pratat klart nu i första och fortsätter han i andra får vi varna honom. Varje match är en ny match men han håller på så här varje gång. Det finns nästan alltid en sån spelare i varje lag, säger Jesper Altergren.

Den hetaste situationen i andra halvlek blir när bollen studsar upp på en Fjäråsspelares hand från eget lår. Domartrion låter anfallet gå vidare som sedan resulterade i en hörna.

– Eftersom den studsade upp på handen och den befann sig i en naturlig position är det inte bestraffningsbart, konstaterar Mohammed Ali Rahimi, som stod bäst placerad, efter matchen.

– Det är många som inte förstår den regeln riktigt. Om spelaren tar med sig bollen med handen ska du blåsa. Avstånd, handens position samt om bollen kommer från egen kroppspel ska också vägas in i om handsen är bestraffningsbar eller inte. Men om armen är i normalposition, vilket den var i denna situation, så är det helt rätt, säger Fredrik Kessler.

Är handsregeln lika luddig för domare som den är för åskådare?

– Den är tydligare än aldrig förr och ungefär 60 procent av handsen är inte bestraffningsbara. Är handen i naturlig position ska det inte bestraffas, men det är så klart väldigt mycket en bedömningssak från domare till domare.

Vill inte synas

Stämning är god i domarrummet när två mål och sex gula kort rapporteras in till förbundet efter matchen. De har inte behövt fatta några beslut som blivit avgörande för matchens utgång vilket är ett positivt tecken.

– Jag är supernöjd. Vi fick acceptans för våra beslut och det vill man alltid ha, spelarna köper våra bedömningar. Bägge lagen var nöjda efter matchen och det är ett gott tecken, säger Jesper Altergren.

Domare brukar säga att om ingen kommer ihåg vem som har dömt matchen, har den genomförts på ett bra sätt. Samtidigt vill de flesta uppmärksammas när de gjort en bra insats, inte minst för att kunna avancera uppåt i hierarkin för att få döma matcher på högre nivå. Just den här matchen, då det inte var någon observatör på plats, kommer förmodligen ingen se att trion har genomfört på ett bra sätt.

Så egentligen gäller det att göra bra matcher vid rätt tillfälle?

– Jag kan bara prata för mig själv men jag försöker alltid ge 100 procent för att lösa uppdraget så bra jag kan och man vet aldrig vilka ögon som tittar. För två år sedan dömde jag en match när en person från Hallands fotbollsförbund var där som åskådare. Han tyckte jag gjorde en väldigt bra match och frågade om han fick skicka in en rapport.

Det är nog få som sitter i en tv-soffa eller på en läktare och känner avund mot en domare. Kritiken haglar när ett misstag har begåtts och berömmet uteblir när de gjort något bra. Så vad är egentligen charmen med att vara domare?

– Man får vara med i sporten fast från en annan synvinkel mot när man själv spelade. Vi träffar nya människor, får vänner och domarekollegor och får känna den härliga teamkänslan. Domarskapet har utvecklat mig väldigt mycket som människa också där jag blivit mer stresstålig och blivit allmänt lugnare, säger Jesper Altergren.

Han berättar vidare att under en match finns det omkring 30 personer som domarteamet ska hålla koll på, både spelare och tränare inräknade. Alla ska behandlas med samma respekt fast kanske på olika sätt.

– Vi får inte glömma att även vi domare bara är människor och gör fel ibland, så enkelt är det. Då är det bästa att vara ödmjuk och erkänna sitt misstag innan du reflekterar över det och förhoppningsvis går starkare ur det, säger han och fortsätter:

– Sen ska man inte hymla med att det är betald motion. Mina domaruppdrag kanske finansierar en utlandsresa efter säsongen eller sätter lite extra guldkant på vardagen.

Femte dagen i följd

Jesper Altergren gör i regel två, max tre, matcher varje vecka. Desto fler gör Fredrik Kessler som den här onsdagen dömer en match för femte dagen i följd. Han gick domarutbildningen för drygt fyra år sedan och är AD i fyran och huvuddomare längre ner i seriepyramiden.

– Jag älskar träning och gillar fotboll, men har ett knä som gör att jag inte kan spela själv. Då finns det tränare och domare att välja mellan. Som tränare hade jag bundit upp mig för mycket och inte fått samma träning, säger Fredrik Kessler.

Kvällens huvuddomare är imponerad av sin kollega.

– Att kunna behålla samma fokus och engagemang är imponerande. Fredrik har ingen möjlighet att bli utbytt utan han kör 90 minuter plus tillägg fem dagar i rad. Som huvuddomare springer du i snitt en mil per match och ungefär halva distansen som assisterande. Jag springer mer som domare än jag någonsin gjorde som spelare.

För tre år sedan dömde Jesper Altergren tillsammans med en elitdomare som nu avancerat till att vara en av fyra svenska domare i JVM nyligen. Men det är ingen dans på rosor för domarna på den allra högsta nivån.

– Jag fick en liten inblick av vad som krävs för att vara domare på den nivån och det är en enorm disciplin. Bland annat används pulsklocka för att logga deras uppvärmning och fysiska aktivitet.

Riktigt på samma nivå är det inte i Hallandsfyran. Testerna som genomförs är löptest två gånger per säsong, ett inför säsongsstart och ett efter sommaruppehållet.

Vad har du för ambitioner med din domarkarriär?

– Jag vill komma så högt upp jag kan. Det är bara att köra på och se hur långt jag tar mig. Så länge jag tycker det är roligt och kroppen håller kommer jag köra på, säger Jesper Altergren.

På resan dit hoppas han att knappt någon ska se honom.

Läs del två i domarserien HÄR.