Vallmo och blåklint ska locka vilda bin

En gräsyta om 2 000 kvadratmeter i Tjolöholms allmogeby håller på att utarmas. Låter det negativt? Det är det inte. Tvärtom är det ett välplanerat projekt för att skapa drömförutsättningar för livsviktiga pollinerare.

I våras blev Tjolöholms slott beviljade bidrag från Länsstyrelsen för projektet de kallar Från slåtteräng till blomsteräng. En bit mark som länge varit utan särskild funktion ska förvandlas till en blomstrande äng för fjärilar, bin och andra insekter att stormtrivas på.

Eva Rosén är chefsträdgårdsmästare på Tjolöholms slott. Hon förklarar att steg ett är att utarma marken – det vill säga dränera den på näring.

– Det är en för grön och kraftig äng nu, ängsfröerna vill inte ha så mycket näring. Vår tanke var att bränna ängen då i våras, men det blev inte tillräckligt torrt. Så nu slår vi gräset och hässjar det.

Fokus på vilda bin

När byn var bebodd odlade byborna potatis på ytan, men under de senaste åren har den bara varit en klippt gräsmatta. Nu är visionen att den ska täckas av ängsblommor som vallmo, blåklint och prästkragar, förhoppningsvis till nästa sommarsäsong.

– Jag tror att de klarar sig bäst. Vi kommer att klippa gångar i ängen så att man kan gå där med blommor omkring sig, säger Eva Rosén.

Tidigare har Kungsbacka biodlarförening haft bikupor med tambin i närheten av ängen. Men de har fått flytta på sig och bor nu vid köksträdgården i stället.

– De ska inte konkurrera ut de vilda bina.

 

I mitten av ängen blir det en klippt rundel omringad av humlestörar. Störarna är redan på plats, delvis täckta av slingrande humle. Det är sex olika sorter, alla ”kulturväxter” som blivit rekommenderade av Sveriges lantbruksuniversitets program för odlad mångfald, POM.

– Där inne kommer man att kunna hålla vigsel, eller bara ta en picknick.

Många bäckar små

Hela Tjolöholmshalvön består av 700 hektar mark, och trädgårdsmästarna är fyra till antalet. Därför är det tur att de har hjälp av föreningar som Jordbrukareungdomens förbund (JUF) och Kungsbacka trädgårdsvänner. Båda har varit involverade i arbetet med sommarängen.

– JUF kommer hit med sina hästar och gammaldags redskap och slår gräs. Kungsbacka trädgårdsvänner hjälpte till att kratta ihop och hässja. Det är ovärderligt för oss, säger Eva Rosén.

Bidraget från Länsstyrelsen (LONA-bidrag, vilket står för Lokala naturvårdssatsningar) täcker kostnaderna för högkvalitativa fröer och arbetsinsatsen anläggandet av ängen fordrar. Det är dock inte frågan om något dyrt projekt, enligt Eva Rosén:

– Det är i liten skala men det är bättre än inget.




Och området är långt ifrån den enda delen av Tjolöholm som syftar till att gynna biologisk mångfald och pollinering. Det är ett tankesätt som genomsyrar all trädgårdsskötsel på ägorna.

– Allt vi inte måste klippa låter vi vara ängar. Det som klipps används till marktäckning där jorden behöver vara näringsrikare. I dikesrenarna låter vi gräs och örter växa. En del kan tycka att det ser slarvigt ut, att man inte rensar. Men det blir som en bullerby där man kan njuta av humlesurr, säger Eva Rosén.

”Det var helt magiskt”

När man för ett par år sedan drog i gång med restaureringen av det som en gång i tiden var en köksträdgård innebar också det att gräsytor som tidigare blivit klippta fick växa upp. Sen var det bara att invänta djurlivet.

– När vi hade slutat klippa kom så enormt många fjärilar. Det var otroligt att gå igenom där, helt magiskt.

Det är precis vad man tror och hoppas ska ske även vid den blivande blomsterängen. Så småningom ska den också få upplysande skyltar som betonar de vilda binas vikt för naturen.

– Vi lär oss hela tiden, och kan det läras vidare så att det gynnar den biologiska mångfalden så har man gjort något gott, avslutar Eva Rosén.

Läs fler nyheter här