Tusentals kräftyngel ska ge livskraftig stam

När fiskevårdsföreningen inte fick plantera in nya fiskarter kom någon på idén: flodkräftor! I höstas var det dags att släppa i de 2 400 nya invånarna i Oxsjön i nordöstra Kungsbacka.

Att få kräftor att börja frodas är ingen enkel match. Det handlar om vattenkvalitet, sjöbotten, kräftdjurskunskap och ett helt gäng entusiaster. Det sista verkar det inte var brist på i Ingsjöarnas och Oxsjöns fiskevårdsområde.

– Vi var 22 personer på årsmötet förra veckan, dubbelt så många som vanligt, säger Dan Bertilsson som fått ansvaret att driva kräftprojektet.

p>

Den gångna helgen var kräftexperten Tomas Jansson på plats för att ge råd och tips till fiskevårdarna.

p>

Flera tusen kräftor släpptes ut i höstas men några sattes i sumpar för att de skulle kunna kontrolleras. I förra veckan togs de upp och verkade må prima. Foto: Dan Bertilsson

Först gällde det att hitta en lämplig strandremsa. Oxsjön är bra, där är stenig botten med mycket döda grenar som passar som gömslen för kräftorna. Den ligger också så långt upp i systemet att risken för kräftpest är liten.

För att försäkra sig om att det inte fanns kräftpest i sjön satte de först ut 40 friska djur i burar. En koll åtta veckor senare var de lika glada och pigga.

– Hade det varit pest hade de troligen varit döda, det kan gå på ett par veckor när de smittas.

Fakta

• Flodkräfta förekom tidigare i de flesta vattendrag i Sverige, men på grund av kräftpesten är den allvarligt hotad och finns idag bara på cirka 1 000 spridda lokaler i södra och mellersta Sverige samt längs delar av Norrlandskusten. Signalkräftan som planterats in är mer resistent men har samtidigt spridit svampsjukdomen.
• Kräftan har dessutom en fiende i förvildade minkar. Även ål, lake och abborre äter gärna kräftor. Bland fåglar så är det främst gråhäger och vissa änder som kan äta kräftor.
• Flodkräftans könsmognad infaller någon gång vid 3–7 års ålder. Den kan bli 20 år gammal.

Dan Bertilsson och hans fiskekolleger hittade en lämplig kräftuppfödare och fick tillstånd och bidrag från länsstyrelsen. Så i höstas var det dags för utplantering

– Vi släppte i 2 000 årsyngel och 400 kräftor av blandade årgångar längs en sträcka på 150 meter.

För att ha lite koll lät de även nu ett antal honor bo i burar (sumpar). För någon vecka sedan tog de upp burarna. Allt var okej!

Men det här är bara början. 2 400 kräftor räcker inte för att skapa ett livskraftigt bestånd.

– Vi ska sätta ut lika många i höst, och sen får vi fortsätta fler år innan vi får ordning på skutan. Varje omgång kostar runt 30 000 kronor, och vi vet att man i andra sjösystem satsat 300 000 kronor på kräftutplantering, säger Dan Bertilsson.

Men skulle det gå vägen och kräftorna etablerar sig, då kommer det att ge både glädje och ”pengar” i många år. Och det är tanken med ett fiskevårdsområde.

– De pengar vi får in från fiskekorten ska tillbaka i sjön.

Men det är som sagt en känslig process. Allra mest orolig är Dan Bertilsson för att kräftpesten ska nå sjön. Det kan handla om att någon slänger i kräftor, men också om förorenade redskap och kanoter.

– Vi är glada om markägare runt sjön vill vara med och satsa på utplantering, men då måste det gå via oss!

Skaffa den digitala versionen av papperstidningen här