Tufft för nyanlända utan lägenhet

Av Kristian Alm

Antalet nyanlända som ska tas emot fortsätter sjunka. Men fortfarande är bostadsbristen svår i Kungsbacka. Och för de som måste lämna sina lägenheter i Anneberg när kontrakten går ut är läget tufft. Även de tjänstemän som ska hantera situationen mår dåligt.

Det kommer fortfarande nyanlända till Kungsbacka, men det är betydligt färre än under de ansträngda åren när Syrienkrisen var som värst. 2022 ska vi ta emot 120 personer, vilket kan jämföras med 293 år 2018.
Kungsbacka har de senaste åren fått ta största delen av Hallands kvot, vilket dels beror på att kommunen tog emot väldigt få de första åren, dels att arbetsmarknadsläget är bra. Vad som däremot talar emot är bristen på bostäder.
2018 var desperationen stor och det fanns långt gångna planer på att investera i villavagnar för att lösa den akuta bristen. Men Eksta kunde visa att det inte blev så mycket billigare än att bygga en snålvariant av bolagets så kallade Fyrbohus.

Snabbt bygglov
Så blixtsnabbt tog kommunstyrelsen beslut om att uppföra 52 bostäder i Anneberg med tillfälligt bygglov. För att klara den förväntade kritiken mot att nyanlända gick före i kön, beslöts samtidigt om tvåårskontrakt. På den tiden skulle familjerna på egen hand fixa en bostad någon annanstans.
Sommaren 2019 flyttade de första familjerna in. Den snabba hanteringen och regelverket var kanske bra tänkt – men det kolliderade med både bostadsbristen och möjligheten för familjerna att i nästa steg få ett hyreskontrakt utan fast jobb och referenser.
I somras började kontrakten gå ut och det visade sig inte oväntat att många familjer stod utan boende och att kommunen tvingades erbjuda dem vad som kallas "tak över huvudet-lösning" - ett tillfälligt boende i lägenhet eller i värsta fall en sal i gamla Alléskolan.
Allra svårast blev det för barnen. De fick antingen lång skolväg till Älvsåkersskolan, eller tvingades byta skola just när de börjat hitta sin plats och få kamrater.
När kommunrevisionen granskade förhållandet kom man fram till att barnrättsperspektivet inte beaktats tillräckligt. Det saknas dokumentation över de snabba besluten, och det var tydligt att barnens perspektiv inte fanns med i planeringen.

Hård kritik
Kommunledningen valde dock att inte bemöta kritiken, utan bara redovisa vilka rutiner man jobbar efter. Liberalernas kommunalråd Monica Neptun och partikollegan Elin Hysén, ordförande för Gymnasium och arbetsmarknad, var kritiska:
"I slutändan kan vi konstatera att en fråga som blivit allt mer känslig politiskt under åren har dragit sig allt längre bort från dokumentation och öppenhet."
De gillade inte heller tvåårskontrakten:
"Vi tror då att en fast bostad där barn inte behöver utsättas för att byta skola för många gånger är ett mycket bättre alternativ".
De fick stöd av både Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, men Alliansen i övrigt och SD höll inte med.
När frågan om nyanlända var nyligen var uppe i nämnden för Gymnasium och arbetsmarknad konstaterades att situationen är svår:
"Gällande etablering informerades om att det är tufft läge med tvåårskontrakten, både för de familjer som är berörda och för personalen som arbetar med frågorna."
– Det är fruktansvärt svårt för familjerna, och även för dem som arbetar väldigt nära. Personalen får träffa familjer som är oroliga och förtvivlade, säger Elin Hysén (L).
I sin roll som ordförande i nämnden ska hon ta ansvaret, men är fortfarande kritisk till tvåårslösningen och bristen på barnperspektiv.
– Tvåårskontrakten är inte socialt hållbart. Jag är rädd att många fastnar i "tak-över-huvudet"-lösningar. Vi har många sådana fall just nu och det växer hela tiden.
– Jag ska upp frågan i min partigrupp igen, så får vi se var det hamnar. Vi kommer i alla fall från årsskiftet ha personer som riktar in sig på familjerna utifrån en barnkonsekvensanalys.
Ett tag larmades det om att familjer riskerade att hamna i sovsalar, men så har det inte blivit, enligt förvaltningschef Cynthia Runefjärd.
– Nej, vi har hittat andra bostäder till alla nyanlända familjer.
Hur har det gått för Skårbyfamiljerna?
– 34 tvåårskontrakt hade avslutats vid årsskiftet, och 35 procent av dem har hittat egna permanenta hyreskontrakt.
Exakt var kommunen har lägenheter vill inte Cynthia Runefjärd berätta.
– Det är ju privata bostäder, så vi lämnar inte ut listor. Det förändras dessutom relativt mycket över tid.
Hon räknar med att de nyanlända familjer som kommer i år får plats i Skårby efter hand som de lägenheterna blir lediga.


Läs mer:
141 barn kan bli utan bostad



Fakta
2022 enligt Migrationsverket 7 500 nyanlända med uppehållstillstånd vara i behov av anvisning till landets kommuner.
Hallands länstal 2022 är beslutat till 330 personer. Av dem ska Kungsbacka ta emot 120.
2021 tog Kungsbacka emot 63 vuxna och 73 barn.
Vid årsskiftet bodde 52 familjer i tillfälliga bostäder som kommunen ansvarade för.