Skyddszonen för fågelinfluensa hävd
I veckan hävdes det strikta skyddsområdet utanför Älvsåker, som infördes efter ett utbrott av fågelinfluensan H5N8 i början av mars.
– Zonen med det allmänna övervakningsområdet gäller till den 1 april säger Håkan Henrikson, chefsveterinär och näringslivschef på Jordbruksverket.
Det är inte helt enkelt att lösa en situation med lösspringande hönor som oroar grannar har det visat sig. Hönan på bilden däremot bor i ett hägn.
Årets fågelinfluensa H5N8 har slagit hårt mot flera länder i Europa. I Frankrike har man konstaterat 400 utbrott, i Tyskland 150.
På många håll har årets fågelinfluensa också beskrivits som den värsta på länge. Men det är inte en beskrivning som Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, riktigt vill hålla med om.
– Den har däremot drabbat många. Men det behöver inte betyda att sjukdomen är värre än tidigare år. Varför det har blivit så är mycket är svårt att säga. Det finns flera faktorer som kan spela in, till exempel vilka fåglar som migrerar och vädret, säger Karl Ståhl.
Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt.
Trots de flera miljoner fåglar som än så länge tvingats avlivas i Sverige, menar också Håkan Henrikson att det svenska utbrottet är relativt lindrigt, ställt i relation till läget på kontinenten.
– Jämfört med det är det 20-talet fall som vi har haft i Sverige inte så mycket, säger han.
450 fåglar
Besättningen som drabbades och tvingades avlivas i Kungsbacka bestod av 450 rasfjäderfän och hamnar i gränslandet mellan hobby- och avelsbesättning.
– I det här sammanhanget är det en rätt liten besättning. Nyligen drabbades en anläggning i Kalmar med två miljoner fåglar, säger Håkan Henrikson.
Håkan Henrikson, chefsveterinär och näringslivschef på Jordbruksverket.
De största besättningarna rör värphöns för äggproduktion och avelsbesättningar för slaktkyckling. Förlusten av de djuren påverkar kraftigt den totala produktionen i Sverige. Hälften av de nya avelsdjur som behövs för att så småningom få igång produktionen, måste nu köpas in från utlandet. Det finns också en ställtid innan man kan vara igång med driften igen.
– För de ställen där man tvingades avliva sina besättningar i början av året, kan man kanske vara igång vid halvårsskiftet. Till viss del handlar det om hur stor verksamheten var och hur lång tid det tar att desinficera och sanera alla lokaler. Men det går inte heller att fylla alla stallar med nya kycklingar på samma gång, eftersom det krävs ett flöde i verksamheten. säger Håkan Henrikson.
21 utbrott i Sverige
Årets utbrott av fågelinfluensa i Sverige har i alla fall än så länge inte spridit sig mellan olika besättningar. Istället har smittan tagit sig in på olika håll via vilda fåglar. Framför allt är det större sjöfåglar som änder och svanar som tar viruset med sig när de migrerar.
Sedan slutet av november i fjol har man sammanlagt konstaterat utbrott av H5N8 på 21 platser i landet, vilket i sin tur har lett till restriktioner och skyddsområden. I nuläget finns det elva restriktionsområden i landet, bland dem den norra delen av Kungsbacka/södra delen av Mölndals kommun.
– Toppen av utbrotten med fågelinfluensa brukar vara i mitten av april. Det hör samman med vädret, precis som med den vanliga influensan. När det blir mer varmare och mer sol dör viruset snabbare, säger Håkan Henrikson.
De första utbrotten av fågelinfluensan inträffade i Skåne, de som varit den här veckan har varit i trakten av Linköping och i höjd med Stockholm. Mycket tyder därför på att faran är över för Kungsbacka för den här gången, även om Håkan Henrikson inte vill säga det rakt ut.
– Nej, det kan alltid komma eftersläntrare.
Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt.