"När någon blir glad blir jag gladare"

För Nasrin Mamoori på Apoteket i Onsala var det ingen stor grej att köra hem till en kund med ett paket efter arbetsdagens slut. Men för kunden betydde det mycket. Signaturen Bosse gav Nasrin en ros i Norra Halland fredagen den 5 mars.

– Jag hade inte förväntat mig det! Det var väldigt snällt av honom, han var så tacksam, säger Nasrin, som överraskades när kollegorna visade rosen i tidningen förra fredagen.

Nasrin Mamoori har jobbat på Apoteket intill vårdcentralen i Onsala i ungefär ett år nu, men hon har varit farmaceut bra mycket längre än så. Hon utbildade sig som ung i hemlandet Iran. När hon kom till Sverige 2001 jobbade hon som personlig assistent och inom vården. Efter fem år fick hon uppehållstillstånd:

– Då kom jag direkt ut på praktik på Apoteket.

Nasrin trivs utmärkt med arbetet som farmaceut, eller apotekare som det ofta kallas. Hon tillhör den lyckligt lottade skara som tycker det är roligt att gå till jobbet varje dag.

– Det bästa är att hjälpa kunderna. Jag har valt det här jobbet för att jag tycker om att ha direktkontakt med folk och hjälpa dem att lösa problem.

Det säger sig självt att direktkontakten har blivit en utmaning sedan pandemins intågande. Numera är det bakom visir och munskydd och på rimligt avstånd från kunderna som småpratandet och servicen måste ske. Många av kunderna som kommer in och hämtar sin receptbelagda medicin är sköra äldre som tillhör riskgrupper.

– Den sociala biten blir svårare, många vill prata. Vi försöker nå det målet vi också, men vi måste vara försiktiga för både deras och vår skull, säger Nasrin och berättar om alla de smittsäkerhetsåtgärder som nu blivit en del av vardagen.

Liten ansträngning – stor nytta

Pandemin har också gjort att fler väljer att beställa hem sina mediciner genom apoteken. Det var i slutet av en arbetsdag för ett par veckor sedan som Nasrin noterade att Posten misslyckats med att dela ut ett av dagens paket. Istället hade paketet returnerats till Apoteket.

– Jag tänkte att jag kunde beställa en ny leverans med Posten, men då skulle det ta två arbetsdagar innan paketet skulle vara framme. Jag visste inte vad det var i paketet men tänkte att kunden kanske behöver det direkt. Så jag ringde bara upp honom och sa att jag också bor i Onsala, jag kan lämna paketet efter jobbet, berättar hon.

Sagt och gjort. Kunden fick sitt paket hemlevererat och sin dag gjord.

– För min del var det ingen stor grej, säger Nasrin blygsamt, hon har gjort liknande saker förr.

Och kanske är det ännu viktigare nu än någonsin förut att göra ”det där lilla extra” för sina medmänniskor. Att visa att man ser varandra och bryr sig om varandra. Små gester kan betyda mycket i en tid av oro och isolering.

– När jag ser någon bli glad blir jag ännu gladare. Det är en skön känsla att ha gjort något bra för någon annan, säger Nasrin Mamoori.