Ny sorts fästing hittad i Sverige

Av Christina Wagner

Förra året rapporterade allmänheten in ett tiotal fästingar som vanligtvis inte påträffas i Sverige. Dessa har nu analyserats och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kan konstatera att en ny fästingart upptäckts i Sverige.

Fästingen hittades i Stockholmsområdet. Den påträffas naturligt i södra Europa, samt i Iran, Kazakstan och bergsområdena i Centralasien. Det svenska namnet på fästingen är brokig fårfästing.

– Den nya upptäckten visar att vår övervakning kan fungera som en tidig varningssignal för nya fästingarter. Det är viktigt att tidigt kartlägga exotiska fästingarter, som till exempel den nu påträffade Dermacentor marginatus. De kan bära på virus, bakterier och parasiter som idag inte förekommer i landet. Denna typ av övervakning kan hjälpa oss att vara bättre förberedda om djur eller människor smittas, säger Anna Omazic, forskare på SVA, i ett pressmeddelande.

Brokig fårfästing kan bära på flera olika smittämnen, till exempel krim-kongo blödarfebervirus och Coxiella burnetii som orsakar Q-feber. Alla fästingfynd som analyserades från föregående år var negativa för krim-kongo blödarfebervirus. Analys av övriga smittämnen pågår fortfarande.

– Resultaten är som vi förväntade oss. Vi är mycket glada att alla fästingar var negativa för krim-kongo blödarfebervirus – ett virus som kan orsaka svår sjukdom hos människor. Vi behöver fortsätta analysarbetet och studera den nya arten vidare innan vi kan ge mer information om fallet, säger Giulio Grandi, veterinär och parasitolog på SVA.

Det går att rapportera fästingfynd till myndigheten genom webbverktyget Rapportera Fästing. SVA hoppas på fler rapporter under sommaren.

– Varje rapport är en viktig pusselbit i arbetet med att övervaka fästingarnas utbredning och att kartlägga de arter som finns i landet samt utvärdera risken för spridning av fästingburna sjukdomar. Vi hoppas att allmänheten i hela landet vill fortsätta att hjälpa oss att genom att rapportera in fästingfynd till SVA under sommaren. Alla kan bidra till forskningen, säger Anton De Jong, forskare på SVA.