Kritik mot skolförslag i Åsa

 Skolorna i Åsa är överfulla. För att lösa det är förslaget att låta alla yngre barn gå i Åsa gårdsskola och de äldre på Åsaskolan. Men Gårdsskolans rektorer och föräldrar är mycket kritiska.
– Det riskerar att skapa otrygghet och uppsägningar. Vårt försök med intraprenad går inte heller att utvärdera.

Enligt prognosen ska antalet barn i och för sig inte öka i Åsa de närmaste åren. Men skolorna är redan knökfulla idag. Åsaskolan är byggd för 510 elever men har 686. Åsa gårdsskola är byggd för 250 men har 364 elever.

I båda fallen är matsalarna för små, och eleverna måste äta i fler omgångar än vad som är rekommenderat. Dessutom måste personalrum och andra utrymmen användas som matsal och lektionsrum för att klara överbeläggningen.
Service som ansvarar för kommunens lokaler har därför gjort en utredning för att se hur man på billigaste och effektivaste sätt kan lösa trångboddheten.

Det har mynnat ut i förslaget att koncentrera de mindre barnen till Åsa gårdsskola som förvandlas till en F-3-skola. Där skulle då rymmas 400 elever. Alla elever från årskurs fyra får sedan flytta över till Åsaskolan. Där skulle rymmas 720 elever.
På så skulle enligt förslaget den värsta trångboddheten lösas och ett visst utrymme för ökande elevkullar skapas.

År 2020 är det tänkt att förändringen ska vara genomförd.
Men det här har fått rektorerna på Åsa gårdsskola att reagera skarpt. Carina Larsson (4-9), Marie Bredman (F-3) och Sofia Axell (förskolechef) har gjort en riskanalys som varnar för allvarliga konsekvenser:

Matsalen blir ännu mer belastad.
– När det är olika åldersgrupper kan vi sprida mattiderna. Om det blir 400 yngre barn som slutar tidigt, måste de första äta lunch redan vid tio på förmiddagen.

Skolgården blir hårt utnyttjad.
– En del föräldrar blir glada när de får höra förslaget att alla yngre skulle gå här. ”Åh, så mysigt!” Men de tänker inte på att 400 elever ska samsas om samma utrymmen. Det blir en av Sveriges största F-3-skolor, och inte alls samma skola som idag.

Tryggheten minskar.
– Vi kan idag skapa en röd tråd och följa elever hela vägen på ett enkelt sätt. Det är lätt för pedagogerna att samarbeta över åldersgränserna. Tryggheten blir större för eleverna när de slipper en övergång och både äldre och yngre elever möts och känner varandra.

Intraprenadprojektet blir skakigt.
– Vi har precis startat vårt försök med intraprenad (självstyre) och ska driva det under tre år som ett försök för att visa att det fungerar bättre. Men en så här stor omorganisation kommer att ta fokus från det arbetet. Det blir tidspress, hög arbetsbelastning och risken är att engagerade lärare säger upp sig. Det går inte att se om intraprenaden gett resultat.

På skolförvaltningen är Udo Weis verksamhetschef för planering. Han har varit med när förslaget tagits fram.
– Det här är mest lokaleffektivt. Men dessutom löser det problemet med att vi har olika lång kö till skolorna på grund av närhetsprincipen. På det här sättet kommer alla barn att börja på Åsa gårdsskola.
Men det kan väl inte vara avgörande?
– Nej, men det är svårt att styra annars. Vem ska inte få gå på den skola man ”tillhör”?
Udo Weis är dock bekymrad över kortsiktigheten i förslaget som baserar på prognoser fram till 2022.
– Vi skulle vilja ha en tioårig prognos. Nu får vi se vad vår nämnd säger, det finns många frågor kvar.
Och det tycker politikerna i förskole- och grundskolenämnden också. De har skickat tillbaka ärendet för vidare utredning. Beslut blir det tidigast i februari.

Läs mer i dagens Norra Halland. 

bildtext: Skolledarna Marie Bredman, Carina Larsson och Sofia Axell på Åsa gårdsskola är mycket kritiska till planerna på att dela upp skolorna efter åldersgrupper. De menar att det slår sönder väl fungerande skolor och riskerar barnens trygghet.

Foto: Kristian Alm