Hej Siri! Lyd Siri!

Jag minns alla mina röstassistenter och hur de brukade tala till mig, hade den här krönikan kunnat heta om min spalt här hade varit bredare och min publik hade varit smalare. Nu fick den här flörten till Kerstin Thorvalls bok bli en första mening som sen följdes av en halvdan förklaring till en titel som inte blev och som i bästa fall fungerade som en humoristisk brygga till den rapport som UNESCO kom med härom veckan.

UNESCO, Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kulturs rapport ”I’d blush if I could: closing gender divides in digital skills through education”, menar att digitala assistenter som Siri, Alexa, Cortana och Google Assistant sänder ut en signal om att kvinnor är lydiga och fogliga.

Valet att som standard använda kvinnliga röster sänder enligt rapportens författare en signal om att kvinnor förväntas göra det de blir tillsagda. Det enda som behövs för att få ”henne” att lyda är att trycka på en knapp eller använda ord som hej och okej. Ergo: Lyd kvinna! Här någonstans börjar jag småfnittra. Det låter ju rätt fånigt. En assistent är en assistent och det stora flertalet använder sig säkert inte ens av den. För övrigt går det i de flesta fall att byta till en man. DET. VILL. DU. DOCK. INTE. GÖRA. Åtminstone inte om du är en användare av iPhone. Siri, som Apples assistent heter, låter, i manlig skepnad, som en dement Björne (känd från diverse magasin) Det är fruktansvärt att ha en manlig Siri.

Om vi läser vidare i rapporten menar författarna att det är särskilt problematiskt att barn och ungdomar snabbt vänjer sig vid tanken på att de kan säga till kvinnor vad som ska göras efter att de vant sig vid kvinnliga röstassistenter. Någonstans här slutar jag småfnittra. Det känns ändå inte helt orimligt att en unge som växer upp med en kvinnlig betjänt som både läser och skriver mail, höjer och sänker volymen, tänder lamporna, sätter på teven riskerar att få en någorlunda sne syn på sin nästa. Framför allt i en värld där kvinnors rättigheter är attackerade från alla håll.

Abortmotståndare både när och fjärran tar och får friheten att bestämma över kvinnors kroppar. Högljudda konservativa traditionalister får mer och mer utrymme i både digital och tryckt media. Normaliseringen av ”förr” pågår för fullt, och som det verkar, ivrigt påhejad av framtiden med våra mobila betjänter. Första delen i titeln på rapporten kommer från det svar Siri tidigare gav när användaren kallade henne slampa. ”I’d blush if I could”. Foglig dam. Duktig flicka.

Nå, våra mobila assistenter kanske inte är det största problemet, men droppen urlakar stenen, normaliseringen av denna och liknande ojämlika strukturer måste bekämpas. Därför, från och med idag assisteras åtminstone min familj av en senil Pappabjörn med en nästan tvångsmässig vilja av att vara till lags.