Glädjande besked som samtidigt är tragiskt
Stefan Pettersson, ansvarig utgivare, chefredaktör och VD.
Kvinnojouren räddas 2022. Det var en av rubrikerna i tisdagens Norra Halland. Ett glädjande besked men samtidigt tragiskt på två sätt.
Kvinnojouren har under flera år levt i ovisshet när det gäller bidrag från kommunalt håll. En minst sagt bekymmersam situation för verksamheten. Tänk dig att jobba med utsatta människor, säkert känna en viss maktlöshet och samtidigt oroas över att verksamheten kanske måste bomma igen på grund av att kommunen ställer sig tveksam till att stötta ekonomiskt. Det går att tänka sig en lättare arbetssituation än så. Men nu har i varje fall Alliansen kommit fram till att kvinnojouren får en miljon i bidrag under 2022. Bra jobbat. Vad som händer 2023 är än så länge skrivet i stjärnorna, men det behöver inte kvinnojouren oroa sig över just nu. Det är trots allt en bit bort.
Samtidigt är det skrämmande att kvinnojouren behövs mer än någonsin. I ett civiliserat land borde inte kvinnojourer behöva existera. Nyligen skrev jag en krönika om vad det är för fel på män som slår kvinnor. Och här trampades det på en del ömma tår. Jag fick mycket medhåll i sociala medier, men det var även ett antal som ansåg att jag var ute och cyklade (milt uttryckt). ”Det är bara utlänningar som slår sina kvinnor” var ett genomgående tema och ett och annat upprört samtal handlade om samma sak. Visserligen ganska enkelt att slå hål på den villfarelsen, men ändå djupt oroande att folk tror att det är så. Och med såna åsikter i omlopp så blir det också svårare att få till en förändring.
Dessvärre är det fortsatt stort behov av kvinnojourer och som jag nämnt tidigare kommer Norra Halland i slutet av året att arrangera en utställning och en konstauktion där överskottet går till Kungsbacka kvinnojour. Vi efterlyser nu konstnärer som kan tänka sig att ställa upp.
Ha en trevlig helg och var rädda om varandra.
Läs fler krönikor här