Forskning i Kungsbacka ger ny kunskap om fetma

Tillståndet kan ge sjukdomar som förkortar livet. Ändå är det ingen som riktigt vet hur det ska behandlas. Tillsammans med en grupp forskare är Kungsbackapsykologen Maria Dellenmark Blom på väg att förnya synen på barnfetma. Strax innan jul fick hon 60 000 kronor från Drottning Silvias jubileumsfond för att forska vidare i ämnet.

De flesta känner henne nog som en erfaren psykolog med koppling till BUP och skolan i Kungsbacka. Men Maria Dellenmark Blom är också en forskare som håller på att doktorera i ämnet barnfetma. En sjukdom som många tror är ett ”I-landsproblem”, som löses enkelt med en rejäl bantningskur.

Fetma ökar risken för ohälsa

– Men fetma är en medicinsk term, som beskriver ett sjukdomstillstånd som faktiskt är ett av våra allra största hälsoproblem. Risken är stor att fetma hos barn kvarstår även i vuxen ålder. Hos många av dem som drabbas tidigt i livet kan en obehandlad fetma i vuxen ålder leda till allvarligt försämrat hälsotillstånd och förkortad livslängd. Risken för att drabbas av psykisk ohälsa blir också förhöjd, säger Maria Dellenmark Blom.

Trots att barnfetma har varit ett problem i decennier och att kopplingen mellan tillståndet och andra allvarliga sjukdomar också är känd sedan länge, finns ännu inte många behandlingsformer som visat sig vara effektiva på lång sikt. Många fullföljer aldrig de livsstilsprogram som vården erbjuder och för dem som känner att de behöver ett mer personligt utformat och mångfacetterat behandlingsprogram finns idag inte mycket att välja på.

”Inte bara ätit för mycket”

Kanske beror det på att man i första hand sett fetman som ett renodlat medicinskt eller psykologiskt problem trots att sjukdomen har många olika orsaker och uttryck.

– Det handlar inte enbart om att man ätit för mycket eller rört sig för lite. Det är ingen enkel fråga om livsstil och det handlar inte om viljestyrka. Många aspekter av våra matval och våra fysiska aktiviteter styrs av komplexa biologiska system. Vi har ju alla våra gener, hälsa, livserfarenheter, personligheter och miljöer. Barnfetma är ett tillstånd som är multidisciplinärt. Det krävs insatser på flera olika plan för att man ska komma till rätta med problemet. I det arbetet har exempelvis psykologen visat sig vara viktigare än man tidigare trott, förklarar Maria Dellenmark Blom.

Kungsbackabarn med i studien

Forskningen, som bland annat består av en studie som 2018-2019 genomfördes i samarbete med patienter med barnfetma på Region Hallands barnmedicinska mottagningar i Kungsbacka och Varberg, pågår fortfarande. Men en del av resultaten den redan gett kommer i år att börja publiceras.

Dellenmark Blom ser fram emot att få se sina forskarrön tillämpas praktiskt i större skala. Barn med fetma drabbas med tiden ofta av andra följdsjukdomar, som insulinresistens (ett förstadium till diabetes), högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom. De löper högre risk att utsättas för mobbning än andra barn och har också en förhöjd risk för att drabbas av psykisk ohälsa och andra ätstörningar.

Sämre på att klara skolan

I internationella studier har barn med fetma även generellt visat sig ha högre skolfrånvaro och svårare att klara skolan än andra. Medan 76 procent av de normalviktiga eleverna avslutar sina gymnasiestudier orkar bara 55 procent av de barn som lider av fetma göra detsamma.

Hur det ser ut i den svenska grundskolan – om problemen med hög frånvaro börjar redan där – är en av de saker Maria Dellenmark Blom och hennes forskarkolleger håller på att undersöka.

Ett mångfacetterat problem

Inom ramen för sin forskning har Maria Dellenmark Blom och hennes forskarkolleger vid Sahlgrenska Akademins institution Kliniska vetenskaper kartlagt orsakerna till barnfetman. De har visat sig kunna vara många – allt från genetiska och rent medicinska, till socioekonomiska och psykosociala. Förekomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD och autismspektrum-diagnoser, har också visat sig ha betydelse.

Varför ett barn drabbas av fetma är alltså högst individuellt. Vilket i sin tur kräver individuellt anpassade insatser – ofta på flera områden i livet.

”Kan vara banbrytande”

Att barn som riskerar att drabbas tidigt fångas upp av vården och att vården och skolan tillsammans arbetar förebyggande verkar vara en av de viktigaste nycklarna i arbetet mot barnfetman och dess långsiktiga konsekvenser – både för enskilda som drabbas och för samhället.

– På den punkten, och andra, kan vår forskning visa sig vara banbrytande. Det kan betyda att vi måste ändra vårt sätt att möta barn med fetma. Att vi börjar publicera en del av våra resultat hoppas vi kan ge förändringar. Där är skolfrånvaro exempel på ett viktigt utfallsmål. Beräkningar visar att kostnaden för det utanförskap en elev kan hamna i på grund av en icke avslutad grundskola uppgår till 20 miljoner kronor, i ett livsperspektiv, avslutar Maria Dellenmark Blom.