– Magkänslan stämde, säger Tommy Rydfeldt (L), ledamot i Hallandstrafikens styrelse.
Han berättar att det har varit en diskussion i flera år mellan Hallandstrafiken och Västtrafik om hur många som egentligen åker med pendeltåget Kungsbacka–Göteborg.
Rydfeldt trodde att antalet resenärer i själva verket var fler än vad Västtrafiks siffror visade.
Under 2017 har ett nytt räknesystem införts på pendeltåget. Istället för att förlita sig på stämplingar som räknas upp utifrån stämplingsbenägenheten har sensorer i dörrarna registrerat antalet personer. Resultatet: det totala resandet är 24 procent högre i mars 2017 än mars 2016. I fjol åkte 347 708 med pendeln, i år var motsvarande siffra 431 474 pendlare.
– I praktiken är det kanske en ökning på fyra till fem procent, säger Rydfeldt.
I Halland (resenärer som kliver av och på i Kungsbacka, Hede och Anneberg) var ökningen ännu större. Där är ökningen 42,9 procent.
– Det är som jag och många andra har upplevt, att resorna har ökat men siffrorna har inte visat det, säger Rydfeldt.
Vad får det här för konsekvenser?
– Att man får mer exakt information om när människor reser och om man måste sätta in förstärkningar. Det går snabbt att se trender.
Vad säger du om den stora felmarginalen som varit?
– Man ska säga att det har varit svårt att räkna. Nu har man fått ett bra system. Det tidigare var förgånget. Antalet som reser med app ökar, och de stämplar ju inte.
Rydfeldt berättar att det förs diskussioner om att införa samma sensorsystem på Öresundståget, samt att Västtrafik håller på och upphandlar samma system till sina bussar.
Är du förvånad över hur stor differensen är?
– Nej, egentligen inte.
55 procent av resorna med pendeltåget görs av hallänningar.
✔ Relationen med "Fidde" ✔ Diskussionerna med Postecoglou ✔ Framtiden
Olika lagar reglerar vägvisning och reklam
När Emanuel Forsell (M) gav sig in i politiken fick han snabbt tunga poster som ordförande i skolnämnden och som invald i kommunledningen. Det många inte vet är att han är en av få politiker som genomfört den extrema triathlontävlingen Ironman. Han menar att fler politiker borde syssla med uthållighetsidrott. – Den idrotten har en tendens att fostra rationella och målmedvetna personer. Det behövs inom demokratin och politiken.