Nu får de träna inomhus igen
HK Aranäs F15 har under de senaste månaderna behövt bedriva sin träning utomhus. I förra veckan fick laget äntligen gå tillbaka in i hallen och det var full fart på träningen.
– Det är kul att få komma in och röra bollen igen, säger Emma Barsoe Hagrenius.
Skottövningar fyllde större delen av tiden på lördagens träning.
Efter ett uppvärmningspass utomhus och lite löpning kunde HK Aranäs F15 flytta in och utföra en mer traditionell handbollsträning. Att träna utomhus är något man fått vänja sig vi den senare tiden.
– Vi har tränat tre-fyra gånger i veckan med fysträning och löpning, säger Molly Landin Brundin.
Hållit igång
Laget har inte spelat match sen i november, och därmed fick man också ändra om träningsplanerna för resten av året. Tjejerna har hållit igång med cirka fyra träningspass i veckan, dessvärre har de fått ske utomhus. Då restriktionerna inte tillåtit dem att träna inomhus. Och trots att de har varit högt deltagande och att de gjort det bästa av situationen, så är det ingenting jämfört med att träna inomhus tillsammans.
– Det bästa är att få träffa sina kompisar, de som inte går på ens skola, säger Emma Barsoe Hagrenius.
– Man kommer igång och är inte hemma och degar, säger Molly Landin Brundin.
Och väl på träningen är det full fart. De flesta övningarna går ut på att passa och att avsluta. Idag var det framför allt fokus på att avsluta under höfterna. Men det är samtidigt lite konstigt. De försöker nämligen att hålla avstånd på träningarna, vilket gör att man får anpassa övningarna efter sådana som fungerar med avstånd. Men det händer också att spelarna glömmer av det för stunden.
– Då och då glömmer man av det, en stunden så springer man och sen ska man samlas igen och så blir man påmind av att hålla avstånd, säger Molly Landin Brundin.
– Ja och när vi till exempel dricker vatten så står vi ganska nära varandra, säger Emma Barsoe Hagrenius.
Inte samma sak
Att faktiskt få spela handboll och att använda bollen är något man har saknat. Och även fast fyspass och cirkelträning är kul är det inte riktigt samma sak.
– Det blir lite långtråkigt för det blir lite samma sak hela tiden, men man utvecklas fortfarande, säger Molly Landin Brundin.
På lördagens träningspass är det cirka 20 spelare, det saknas några spelare på grund av skador, sjukdomar och andra skavanker. Att det är så många spelare i laget beror på att man bräddar sin verksamhet, Aranäs har till skillnad från vissa andra klubbar, två stycken lag i USM (Ungdoms-SM) istället för ett lag som man toppar. Alla får plats, de som vill satsa och de som mest spelar för att det är kul. Det märks inte minst på intervjupersonerna.
– Jag vill gärna komma långt, det är också kul att sysselsätta sig med något, säger Molly Landin Brundin.
– Att man har någonting att göra på fritiden och träffa kompisarna även då, säger Emma Barsoe Hagrenius.
Går att kombinera
Ledaren Johanna Einarsson som är en av tränarna menar att det inte är några problem alls att spela bara för att ha kul, speciellt inte i Aranäs.
– Det går att kombinera länge. Det går att spela i a-laget också bara för att det är kul att spela handboll, säger ledaren Johanna Einarsson.
Hon tillägger:
– Vi har ju två jämna lag istället för ett bra lag. För hur kul är det att ha ett bra lag, frågar hon.
Hon är en av tre ledare som är tränare i laget. Även hon tycker att pandemin har varit svår att hantera.
– Normalt sätt är det ju matcher varje helg och vi spelar ju i Strömstad, Skövde och Tröllhättan till exempel. Där går ju en hel dag. Så det blir en hel del tid över. Det blir tomt och tråkigt. Så det är jättekul att komma igång, säger Johanna Einarsson.
Du har väl inte missat vår söndagstidning?